Efter Ipred – nu riktas fokus på Acta.

I bloggvärlden och bland politiker uttrycks oro över att ett internationellt handelsavtal mellan bland andra EU, USA, Japan och Kanada kommer att göra det möjligt för tulltjänstemän att söka igenom mp3-spelare, bärbara datorer och mobiltelefoner för att hindra spridning av piratkopierade filmer, musik eller andra skyddade verk.

"Ett nytt internationellt avtal är på väg att ge tullen behörighet att genomsöka mediespelare i jakten på piratkopierat material", skrev den moderata riksdagsledamoten Karl Sigfrid tillsammans med Vänsterpartiets Erik Josefsson, Centerpartiets Erik Hultin och socialdemokraten Erik Laakso i en debattartikel i SvD förra veckan.

Men idag får debattörerna svar från EU-kommissionen, som förhandlar åt EU och dess medlemsländer. Acta – eller Anti-Counterfeit Trade Agreement – handlar om att komma åt kriminella verksamheter i stor skala, hävdar Peter Power, talesperson i handelsfrågor för kommissionen.

"Tullmyndigheten har inte tid att leta efter några piratkopierade låtar på en mp3-spelare, laptop eller mobiltelefon, och dessutom finns det ingen rättslig grund för något sådant", skriver han i ett svar i SvD på de svenska politikernas debattartikel.

Den bilden bekräftas också av Michael Geist, professor i juridik vid universitetet i Ottawa i Kanada. Han är kritisk till avtalet, bloggar regelbundet om Acta och har sett dokument som läckt från förhandlingarna.

– Det är mer ett rykte. Det finns inga särskilda skrivningar om det, utan tvärtom. Den europeiska delegationen har föreslagit en skrivning som tydligt klargör att det inte ska vara tillåtet för tulltjänstemän att söka igenom mediespelare. Men det för tidigt att säga om det kommer att accepteras, uppger han för SvD.se.

Så överdriver kritikerna? Nej, anser Karl Sigfrid. Det stora problemet med Acta är enligt honom att förhandlingarna sker bakom stängda dörrar. Inte många vet idag vad det förhandlas om, och Sigfrid ser en risk i att det färdiga avtalet kommer tvinga Sverige och EU att ändra dagens lagstiftning.

Att förhandlingarna är hemliga illustreras också av riksdagens näringsutskotts möte i förra veckan. Då stod Acta på dagordningen, men något skriftlig underlag om innehållet i förhandlingarna fick inte ledamöterna. Istället fick de gå till ett kassaskåp för att där läsa hemliga dokument.

Ledamöterna har nu tystnadsplikt och får inte uttala sig, samtidigt som de hemligstämplade dokumenten ligger kvar inlåsta i kassaskåpet.

När SvD.se frågar justitiedepartementet om innehållet blir svaret att de inte kan säga något. Skälet: praxis är att förhandlingar om internationella avtal sker under sekretess.

I en promemoria daterad den 4 februari i år framkommer dock de svenska ståndpunkterna på ett generellt plan. Enligt justitiedepartementet bör Sverige kunna godta förslag som ryms inom dagens svenska lagstiftning eller i till exempel det EU-direktiv som ligger till grund för Ipred.

De områden som diskuteras är både straffrättsliga sanktioner, civilrättsliga sanktioner och tullåtgärder. Dessutom ska samarbetet mellan olika länder öka och det ska finns störra möjligheter att utbyta information.

Däremot säger Sverige nej till att uppgifter om enskilda svenska medborgare ska kunna lämnas ut till andra Acta-anslutna länder. Och, skriver regeringen, förhandlingarna bör ske mer öppna.