Den statliga fastighetsskatten är "orättvis, saknar folkligt stöd och legitimitet". Det anser regeringen, som har lovat att skatten ska avskaffas den första januari 2008.

Slopandet ska fullt ut finansieras inom bostadssektorn, men exakt hur det ska gå till är oklart. Finansminister Anders Borg har presenterat två olika förslag som just nu är ute på remiss.

I båda alternativen ersätts dagens fastighetsskatt med en kommunal avgift på högst 4 500 kronor per år. Men Lennart Hedquist (m), ordförande i riksdagens skatteutskott, anser att det föreslagna maxbeloppet är för lågt.

- Det här med att man väldigt snabbt kommer upp i en enhetlig fastighetsavgift tycker jag personligen att regeringen bör tänka över. Man borde kunna ha en högre avgift för större hus i tillväxtområden, säger han.

Lennart Hedquist har under sommaren kontaktats av en rad villaägare som själva pekat på att de får mycket stora lättnader i samband med att alliansregeringen nu skrotar både förmögenhetssskatten och den statliga fastighetsskatten.

- Jag tror att många som är berörda inte tycker att det vore så märkligt om de får betala låt säga 10 000 kronor i fastighetsavgift, när de i dag betalar 40 000, och kanske dessutom förmögenhetsskatt. De är rätt nöjda ändå.

Den som har ett ordinärt radhus på 100 kvadratmeter i Stockholmsregionen kommer, enligt finansdepartementets promemoria, att få betala 4 500 kronor om året i fastighetsavgift, vilket motsvarar 45 kronor per kvadratmeter.

Den som bor i en villa som är dubbelt så stor, eller mer, kommer undan med lika många tusenlappar, konstaterar Lennart Hedquist. Han vill därför ha införa en avgift på cirka 45 kronor per kvadratmeter även på den värdeyta som överstiger 100 kvadrat, upp till ett tak på 10 000-15 000 kronor.

- Har man en värdeyta på 200 kvadratmeter skulle man kunna tänka sig en avgift på bortemot 10 000 kronor. I det här fallet handlar det om personer som har bosatt sig i väldigt stora hus, och de har i regel ekonomiska marginaler.

Med en högre fastighetsavgift skulle den föreslagna höjningen av reavinstskatten – från dagens 20 procent till 25 eller 30 procent – kunna begränsas, enligt Lennart Hedquist.

- Många, inte minst pensionärer, har hört av sig och är upprörda över höjningen av reavinstbeskattningen. De tycker att den drabbar dem, trots att de inte har några reala värdestegringar.

Även centerpartiets ledamot i skatteutskottet, Jörgen Johansson, är positiv till en högre fastighetsavgift, för att i gengäld kunna hålla tillbaka den kritiserade höjningen av reavinstbeskattningen.

- Jag har sympati för den tankegången. I den överenskommelse som finns inom alliansen sägs det ju att de regionala klyftorna inte ska förstärkas, och det gör de inte med det resonemang som Lennart för.

Också Gunnar Andrén (fp) i skatteutskottet öppnar för att höja maxtaket.

- Jag kan dela Lennart Hedquists tankegångar. En del villor, bland annat där jag bor, får väldigt stora förmåner väldigt kvickt.

I de borgerliga partiernas förhandlingar om fastighetsskatten har kristdemokraterna legat på för att den kommunala avgiften ska vara så låg som möjligt. Utgångsbudet var 2 800 kronor. Finansutskottets ordförande Stefan Attefall (kd) är därför "skeptisk" till förslaget från kollegan i skatteutskottet.

- Lennart Hedquist är ju en klurig man som tänker i nya lösningar, men det kan bli lite väl krångliga lösningar ibland. Vi har varit ute efter en förutsägbar och enkel konstruktion. Men låt oss nu invänta remissinstanserna, vi kommer att diskutera det här när vi ser vad de säger.

Senast den 20 augusti ska remissvaren ha inkommit till finansdepartementet.

Lova Olsson

08-13 52 17

lova.olsson@svd.se

Fler artiklar