Snatteri, skadegörelse och klotter, olovlig bilkörning och misshandel. Det är de typiska ungdomsbrotten, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Unga lagöverträdare straffas oftast med böter.

Men den påföljden ska slopas för brottslingar som är under 18 år, anser den arbetsgrupp i Moderaterna som haft i uppdrag att ta fram partiets nya ungdomspolitik.

Att betala en summa pengar till staten är ett ”konstigt straff” för tonåringar, enligt riksdags- ledamoten Helena Bouveng (M), som har ansvarat för arbetet kring unga kriminella.

–Böter är en påföljd som är utformad för vuxna människor med en inkomst, och får egentligen inga konsekvenser för den unge. Men det är ju den unge som har ansvar för sina handlingar, inte mamma, säger hon.

Dessutom är böter ett orättvist straff, förklarar Helena Bouveng. Den som ”står ensam i världen” drabbas hårdare, och riskerar att få dras med en hög skuldsättning in i vuxenlivet, än den som har föräldrar som kan betala:

–Killen på Östermalm har ju föräldrar som kan plocka pengar ut plånboken, samtidigt som det kanske är han som behöver jobba några veckor på Myrorna, säger hon.

2007 infördes en ny, självständig påföljd för tonåringar som har begått brott: ungdomstjänst. Det innebär att de unga lagöverträdarna under en period får jobba utan lön, till exempel med städning eller trädgårdsarbete.

Påföljden har redan fått stort genomslag, har Brå konstaterat. Men M:s arbetsgrupp förespråkar nu i sin kommande slutrapport att ungdomstjänst ska användas ännu mer, istället för böter.

–Om man får jobba av sitt straff, och göra en samhällsinsats som bot, blir det en mer påtaglig effekt. Det här leder förhoppningsvis till att ungdomar avhåller sig från ytterligare kriminalitet, förklarar riksdagsledamoten Mats Gerdau (M), som är arbetsgruppens ordförande.

Överåklagare Catharina Bergqvist Levin tycker heller inte att böter generellt är en bra påföljd för unga brottslingar.

–Väldigt få har några egna pengar. Antingen betalar de det här långt, långt senare och får då en massa anteckningar i Kronofogdens register, eller så betalar föräldrarna, och det är inget bra.

Men hon anser inte att bötesstraffet ska slopas helt.

–Det finns en del, om man får använda uttrycket struntbrott, som inte ger så höga böter. Där kan man tycka att det är att tänja på de resurser som kanske behövs på annat håll att ta in de här i ungdomstjänstsystemet, säger Catharina Bergqvist Levin.

– För vissa bagatellartade förseelser kan jag nog tycka att böter kan ha en liten plats, men inte särskilt stor, fortsätter hon.

Enligt Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, finns det emellertid goda skäl att ”förstärka kopplingen mellan föräldrar och barn”.

–Föräldrar är den allra viktigaste företrädaren för den informella sociala kontrollen i samhället, säger han.

Den kraftiga ökningen av ungdomsbrottsligheten i västvärlden sedan 1930-talet och fram till början av 1990-talet är ”väldigt kraftigt relaterad” till försvagade band mellan föräldrar och barn, enligt Jerzy Sarnecki.

Han skulle därför önska att mammor och pappor på något sätt blev ekonomiskt medansvariga för de böter deras barn tilldöms.

–Vi har inte så många andra instrument att hantera ungar som begår brott än att förstärka föräldrarnas ansvar. Drabbas föräldrarna på något sätt ekonomiskt av det här, då ser de till att ungarna uppför sig väl, säger Jerzy Sarnecki.