–I grunden gillar jag The American Dream, säger vice statsminister Maud Olofsson.

Hon har gjort två resor till USA ­efter maktskiftet.

På 1980-talet fick Maud Olofsson ett Rotarystipendium för unga yrkes­verksamma kvinnor och stack till ­Illinois.

De erfarenheterna bidrar till att centerledaren och näringsministern har en positiv syn på ”den ameri- kanska drömmen”.

–Jag gillar den tanken, att din dröm kan bli verklighet, säger Maud Olofsson.

–Och de visar ju hela tiden ­exempel på hur människor har lyckats, som har kämpat sig igenom en massa saker. Så jag tycker det är bra.

Tio månader tidigare, fredagen den 6 oktober 2006, står Carl Bildt i sammanbindningsbanan i riksdagen. Den nye utrikesministern är dagens ­sensation och han njuter av uppmärksamheten.

Hur har han personligen påverkat regeringsförklaringen? Bildt funderar ett tag innan han kommer på det. Jo, han har tryckt på för att få med formuleringen ”Sverige bör verka för att den transatlantiska länken stärks”.

–Det var den starkaste markering i en regeringsförklaring som jag kan påminna mig, säger Peter Ericson som är chef på den politiska avdelningen på Sveriges ambassad i Washington.

I Göran Perssons sista regeringsförklaring året innan var huvudbudskapet att ”FN ska stärkas”, men ­supermakten USA omnämndes inte.

Något proamerikanskt inträffade alltså vid maktskiftet i höstas.

SvD har jämfört den borgerliga regeringens USA-kontakter med den förra regeringens.

I maj besökte Fredrik Reinfeldt ­George W Bush och Arnold Schwar-ze­negger. Dessutom har elva av hans 21 statsråd åkt över Atlanten, och tre av dem har gjort resan två gånger.

Det är fler än dubbelt så många USA-besök jämfört motsvarande ­perioder i Ingvar Carlssons och ­ Göran Perssons regeringar. Vi har ­letat i TT:s nyhetsarkiv efter de ­socialdemokratiska statsrådens USA-­ besök efter valen 1994, 1998 och 2002.

Men också för socialdemokratiska regeringar har en god relation med världens enda supermakt varit ett ­nationellt strategiskt intresse.

Peter Ericson i Washington pekar på en intensiv besöksperiod 2004, då svenska ministrar reste till USA i ett försök att lappa ihop relationerna ­efter Irakkrisen.

Göran Persson besökte Vita Huset på våren, och på sommaren släpptes svensken Mehdi Gezali från fånglägret i Guantanamo.

Irakkriget som inleddes 2003 förmörkade relationen mellan USA och stora delar av Europa, inte bara Sverige. Det lades ovanpå irritationen över USA:s vägran att skriva på Kyoto­protokollet.

Amerikanerna hade en annan attityd i början av 2000-talet, säger försvarsminister Mikael Odenberg.

–Man var inne på att USA skulle fixa allting på egen hand. Stämningen mellan USA och Europa var bottenfryst, säger Odenberg.

Efter att George W Bush hade blivit omvald hösten 2004 beordrade han en charmoffensiv mot Europa.

Men Sverige har också bytt syn på den känsliga Irakfrågan. Den borgerliga regeringen kallar inte kriget mot Irak för folkrättsvidrigt. Enligt Fredrik Reinfeldt har regeringen idag ­ingen anledning att värdera en invasion som skedde 2003.

Och Carl Bildt försvarar i princip Irakkriget.

–I grunden tror jag att det hade ­varit sämre idag i Irak om vi hade ­låtit Saddam sitta kvar, svarade Bildt på SvD:s fråga i februari.

Inför Fredrik Reinfeldts USA-resa gjorde USA:s ambassadör Michael Wood ingen hemlighet av att USA:s högsta ledning gillar Sveriges nya linje.

–Jag är säker på att presidenten uppskattar det. Det är alltid trevligt när folks första instinkt inte är att slå en i ansiktet.

Enligt Michael Wood har Carl Bildt också en personlig gräddfil till sin amerikanska kollega Condolee zza Rice:

–When Bildt is in town, ”Condi” is available.

Peter Ericson tror att både EU och USA nu har drabbats av insikten att det inte finns några andra ”globala spelare” som kan fungera som ersättare. Att världen fungerar dåligt när samarbetet mellan Europa och USA gör det.

Men inte bara globala spelare tycker att världen blir sämre när den gamla och nya världen glider isär. Svenskar som lever i USA upplever det som plågsamt.

–Jag brukar säga att jag är svensk på insidan och amerikansk på utsidan. Men det är ju som om man har båda sidor inom sig, och att det drar åt ­olika håll, säger Elisabet Eklind som har bott i USA i 20 år.

Hon arbetar på Family Justice, en ideell organisation som hjälper kriminella ungdomar i New York att hjälpa sig själva, ofta genom att engagera ­deras familjer.

Elisabet Eklind är registrerad för att rösta i demokraternas primärval och säger, lite skämtsamt, att hon är ”ganska rejält vänstervriden” efter amerikanska förhållanden.

Maria Karlsson arbetar som projektredaktör på Fox News redaktion i en mäktig skyskrapa på sjätte Avenyn i Midtown. När hon flyttade över 1994 upplevde hon att svenskarna hade en ganska positiv syn på USA.

–Det blev en väldig skillnad efter Irakkrigets början, säger Maria Karlsson.

Över Fox nyhetsdesk hänger Stjärnbaneret och några meter från Marias plats i kontorslandskapet produceras The O‘Reilly Factor.

Det är en av Fox-TV:s framgångsrika högervinklade pratshower. Maria Karlsson säger att nyheterna, där hon jobbar, inte vinklas politiskt.

Det hindrar inte att namnet Fox kan provocera i det liberala New York. Hon berättar att de anställda av ­säkerhetsskäl får rådet att inte ha på sig Fox logotyp ute på stan. Och att alla i Sverige frågar ”Gud, hur kan du jobba där”.

Maria Karlsson var i Washington och Elisabeth Eklind i New York den 11 september 2001.

–Det förändrade allt, säger Elisabet Eklind.

–Folk som inte var här kan inte ­förstå hur vi påverkades, säger Maria Karlsson.

Nu hoppas båda att relationerna mellan Sverige och USA är på väg att förbättras. Dels för att det skulle lindra spänningen de känner inom sig.

–Men även politiskt. Jag tycker det är mycket bättre om länder talar med varandra, även om de inte är överens om allting, säger Elisabet Eklind.

Den svenska och amerikanska politiska ledningen verkar nu alltså vara överens om att det är dags att vrida upp värmen. Men svenska politiker måste samtidigt navigera i den inhemska opinionen.

Pew Research Center i Washington har nyligen mätt opinionen i 46 länder och konstaterar att ”antiamerikanismen är utbredd” i världen.

Sverige hamnar på 19:e plats om man rangordnar länderna efter hur stor del av invånarna som har en ”ofördelaktig bild” av USA. 49 procent av de tillfrågade svenskarna har det. Fredrik Reinfeldt har hållit en för högerledare ny distans till republikanerna. I New York i maj upprepade han att han ogillar deras syn på dödsstraff och aborter.

Men Reinfeldt skälldes ut av oppositionen för att han inte kritiserade USA under mötet med Bush i maj. Allt som liknar undfallenhet mot Amerika får kritik i Sverige.

S-regeringarna fick smaka på det efter den CIA-regisserade utläm- ningen av egyptierna, och förra årets jakt på svenska fildelare som hade provocerat amerikanska myndigheter.

Förhållandet till Förenta staterna är helt enkelt ett känsligt ämne i svensk politik.

–USA är något som många svens­kar projicerar sina egna uppfattningar på, säger statsvetarprofessorn Jesper Strömbäck som under våren arbetat i Florida.

Både Olof Palme och Ingvar Carlsson studerade i USA och förre finans­ministern Pär Nuder var några veckor under våren gästprofessor vid Harvard.

Jesper Strömbäck påpekar att svenska politiker från båda lägren ofta har sökt inspiration från USA, både från den federala nivån och från delstaterna.

–Här är en gigantisk politisk experimentverkstad, konstaterar Jesper Strömbäck.

SvD har talat med flera av de statsråd som korsat Atlanten, och de balanserar sin entusiasm med kritik.

Justitie­minister Beatrice Ask besökte i maj bland annat Akron i Ohio, där hon var utbytesstudent 1973.

Ask säger att man omedelbart efter attentaten 2001 kunde förstå att inte alla rättsprinciper tillämpades i kampen mot terrorismen.

–Men nu har det gått några år, och det är dags att ”rule of law” kommer på plats, säger Ask.

Maud Olofsson säger att man måste våga kritisera när USA agerar i strid mot rättsäkerhetens principer.

–Det är för att jag är amerikavän som jag är så bekymrad över att man inte använder demokratiska metoder hela vägen, säger Maud Olofsson.

Men både Ask och Olofsson ser alltså något i den amerikanska mentaliteten som de uppskattar.

–Det bästa med USA är att det är så mångfacetterat och kreativt. Det finns en inställning att det går att lösa alla problem, säger Beatrice Ask.

Maud Olofsson säger att borgerligheten har en idémässig närhet till USA, men menar att svenska folket har en sorts gemenskap med amerikanerna bortom de politiska värderingarna.

Den gemenskapen baseras på släktband och på att svenskarna är ”otroligt amerikaniserade” när det gäller kultur och tv-tittande.

–Vi har väl också rätt många social­demokrater som ser på Dallas och Desperate Housewives, och gör det med stor glädje, säger Maud Olofsson.

Göran Eriksson

08-13 56 17

goran.eriksson@svd.se

Fler artiklar