Enligt trafikdatalagringsdirektivet ska EU:s medlemsländer införa en lagstiftning som tvingar teleoperatörer att spara information om e-post, sms, telefonsamtal och internetuppkopplingar. Vem som ringt vem, när en person kopplat upp sig på internet eller när någon sms:at eller skickat e-post ska lagras mellan sex månader och två år.

Som SvD.se skrivit i flera artiklar skapar direktivet en het debatt i flera europeiska länder. Motståndarna menar att datalagringen är ett hot mot den personliga integriteten och i Sverige har flera remissinstanser sågat direktivet.

Så sent som i förra veckan tog Datainspektionen upp trafikdatalagringsdirektivet i sin genomgång av 20 lagförslag som påverkar den personliga integriteten. "Datainspektionen och övriga dataskyddsmyndigheter i Europa har varit starkt kritiska till det EG-direktiv som ligger till grund för lagringen", skriver myndigheten i rapporten.

Men för motståndarna har det funnits ett hopp om direktivet helt ska kastas i papperskorgen. Irland – som tillsammans med Frankrike, Storbritannien och den förra socialdemokratiska regeringen i Sverige presenterade förslaget – bytte plötsligt fot och anmälde direktivet till EG-domstolen.

Skälet: Irland ansåg att EU:s ministerråd sagt ja till kravet på trafikdatalagring på fel grunder. EU:s ministerråd hanterade frågan som att den handlade om den inre marknaden. Därmed krävdes enbart kvalificerad majoritet och därför spelade det ingen roll att både Slovakien och Irland röstade nej till direktivet.

I anmälan till EG-domstolen hävdade Irland istället att datalagringen handlar om en polisiär och juridisk fråga – något som gör att den hamnar under EU:s tredje pelare och därmed kräver att alla medlemsländer är eniga.

Processen i domstolen har skapat stort intresse, och i december sade den tyska EU-parlamentarikern Alexander Alvaro, som varit parlamentets särskilda rapportör om datalagringsdirektivet, till SvD.se att om domstolen går på Irlands linje som finns det inte längre någon juridisk grund att införa kravet på datalagring.

Nu avslår dock EG-domstolen den irländska begäran. Beslutet togs på tisdagen och följer den rekommendation som domstolens generaladvokat tidigare kommit med.

Frågan om den personliga integriteten har inte tagits upp, utan domstolen konstaterar enbart att beslutet togs på rätt grunder.

I domslutet skriver domstolen att den inre marknaden hotas att snedvridas om medlemsländerna har olika krav på datalagring. "Domstolen konstaterar att direktivet till största del handlar om hur den inre marknaden fungerar", skriver rätten.

För den svenska regeringen innebär beslutet att de nu måste införa en lag som de egentligen inte vill ha. Justitiedepartementet har följt processen i domstolen och konstaterar nu att skyldigheten att införa direktivet kvarstår.

– Eftersom utgången blev som den blev påverkar det här inte den svenska processen, säger Martin Valfridsson, pressekreterare hos justitieminister Beatrice Ask, till SvD.se.

En proposition ska läggas fram i juni, och frågan bereds just nu på departementet.