Det finns en man i skånska Kävlinge, som är känd av de flesta. En del tycker att han är en bra karl som vågar säga det andra tänker. Andra menar att han är ett demokratiskt problem.

Han har 2226 väljare bakom sig, men i kommunens politiska församling möts hans idéer av massivt motstånd. Den ledande socialdemokraten kallar honom för Kävlinges Jörg Haider. Det uppfattar han bara som beröm.

Kenneth Sandberg tar en kaffe på äldreboendet Billingshäll. Han är Sverigedemokraternas lokale ledare och har själv föreslagit mötesplatsen. Hans parti har starkt stöd av pensionärerna.

I samlingsrummet träffas gubbarna för ännu en omgång biljard. Där möts SD:s politik av förståelse. Nyhetsrapporteringen kring bråk och kriminalitet på andra håll i Skåne lyfts fram som en förklaring till stödet för partiet.

–Det är något som är fel. Det talas så mycket om brottslighet och invandring. Politikerna döljer problemen, säger Hans Cronholm.

Kenneth Sandberg är en känd person här: En vänsterpartist och tjänsteman på Invandrarverket som ville kasta ut invandrare och fann sin hemvist hos Sverigedemokraterna.

–Jag har alltid kämpat för ”den lille”, för folkflertalet, hävdar han, yngst av nio syskon och från ”genuin arbetarklass”.

När han föddes, 1945, fanns det många fabriker i Kävlinge. Läderfabriker. Yllefabriker. Sockerbruk. Nu har också slakteriet slagit igen. Kenneth Sandberg beklagar att kommunen är på väg att förvandlas till en sovstad till Malmö och Lund. Kävlinge har redan drabbats av ”storstadsproblem”.

–Därför har vi en accelererande ungdomsproblematik, med knark och brottslighet och invandring.

Eftermiddagssolen börjar blekna över de sydskånska åkrarna. Grisen Nöffe tittar sällskapligt fram när elektrikern Andreas Svensson kommer hem. 36 år gammal är Andreas Svensson SD:s yngste fullmäktigepolitiker i Kävlinge. Att övriga partier försöker stänga ute SD tror Andreas Svensson retar folk. Det upplevs som odemokratiskt. Han sticker inte under stol med sin uppfattning om invandrare. Samtidigt medger han att det inte blir lika lätt när det gäller en iransk kompis.

–Det är svårt när folk har rotat sig. Vi kan inte slänga ut dem, men vi måste dra i bromsen, säger han.

Lilla Kävlinge hade länge ingen flyktingmottagning. Först 2007 skrevs avtal om att ta emot 25 personer per år. Men det dämpar inte SD:s motstånd. Kenneth Sandberg är övertygad om att det kommer att föra partiet in i riksdagen. Men, säger han och sänker rösten: ”Vi har redan förlorat kampen mot klockan”.

–Stora etiska, religiösa, kulturella, språkliga minoriteter växer fram. De kommer sannolikt att kasta Sverige in i samma konflikter som vi ser i Balkan, Mellanöstern. Jag tror att vi får ett sådant inferno i Sverige.

I det gamla stationshuset driver en grupp funktionshindrade butik och kafé. Här säljs vackra ljus, smycken och tryckta tyger. Ann Knutsson vill visa hur bra hon är på att sortera skruvar. Utanför susar Pågatågen på sin väg mot Lund, Malmö och Köpenhamn.

Västkustbanan skär rakt genom samhället. Det var striden kring den som i början av 90-talet väckte liv i missnöjespolitiken i Kävlinge. Men redan då var också motståndet mot invandrare ett bärande element.

Bakom de gamla fönstren till klassiska Gerts herr- och damfrisör slår Christer Sundstrand förvånat ut med armarna.

–Nej, det menar du inte, säger han om att Sverigedemokraterna är tredje största parti i hans hemkommun.

Han håller kompisen och frisören Stefan Albrektsson sällskap en stund och båda skakar misstroget på huvudena. De filosoferar en stund om vad som fått främlingsfientligheten att få fotfäste i Skåne, men kan inte bli riktigt kloka över varför SD har så stark ställning i Kävlinge.

Roland Palmqvist (S) har under sina tjugo år i ledande ställning i Kävlinge sett SD växa fram ur Kommunens väl. Han har lång erfarenhet av ett missnöjespartis agerande i en parlamentarisk församling. I hans ögon är Sverigedemokraterna främlingsfientliga och, åtminstone, när det gäller synen på muslimer, rasister. ”De ställer grupper mot varandra” och framställer sig själva som ”martyrer”.

–Ambitionen är att så långt det är möjligt begränsa deras inflytande.

Men eftersom Sverigedemokraterna är vågmästare i kommunen så krävs det att den borgerliga alliansen, som styr i minoritet, gör upp med Socialdemokraterna.

–Det är en fråga hur långt man kan gå inom respektive parti. Hur mycket kan man kompromissa i sina hjärtefrågor, frågar sig Roland Palmqvist.

Men ett minoritetsstyre var ändå den enda framkomliga vägen, menar Pia Almström, det moderata kommunalrådet. En koalition med S och M hade inte varit bra för demokratin.

–Det hade blivit rätt utslätat.

Effekten blev att Sverigedemokraterna har en hel del inflytande, åtminstone när de stora elefanterna inte kommer överens. I senaste budgeten drev Sverigedemokraterna igenom ett antal socialdemokratiska förslag. Prislappen blev tre miljoner.

Om SD blir tungan på vågen i riksdagen duger inte en sådan lösning.

–Det blir ett helt nytt politiskt landskap i Sverige. Det rör om i grytan rejält. Det har det gjort i Kävlinge, säger Roland Palmqvist.

Han är övertygad om en majoritetsregering tvingas fram.

–Det måste bli någon form av etablerat samarbete, för annars lever en sådan regering väldigt farligt.

Det är torsdag kväll i Kävlinges kommunhus. Fullmäktiges ledamöter minglar utanför fullmäktigesalen. De tar i hand och hälsar, tar en kopp kaffe och byter några ord. Det brukar kallas skånskt gemyt.

Klockan sju öppnar ordförande Boriana Åberg (M), svenska med rötter i Bulgarien, kvällens fullmäktigemöte. Längst bak i salen sitter Kävlinges tredje största parti: de sex Sverigedemokraterna. Kenneth Sandberg tittar mestadels ned i bordet. Men han är flitigast upp i talarstolen; Sverigedemokraterna härjar rätt vilt. Men få inlägg får stå oemotsagda. Det är alla mot SD. Två olika verkligheter krockar och den ideologiska debatten mellan de borgerliga och de rödgröna är förvandlad till en restprodukt.

Istället gör Sverigedemokraterna de äldres situation till huvudsak när en ny socialtjänstplan ska diskuteras.

–Vi vet alla att det är en oerhört stram budget som gäller för äldreomsorgen. Då tycker jag att det är onödigt, på gränsen till provokativt att vi ska skaffa oss verktyg för att möta brukare med utländsk bakgrund, säger Kenneth Sandberg.

Och i nästnästa andetag:

–Vi ska snarare få hyfs och proportioner på invandringen. Vi kommer snart inte att ha resurser så att våra svenska gamla får en omsorg värd namnet.

AnneMari Erlandssson (S) påpekar stillsamt att äldreomsorgen för närvarande går med överskott.

I flera inlägg siktar också SD in sig på Pia Almström, kommunens högsta politiker.

Och när debatten handlar om äldres måltider pratar Kenneth Sandberg istället om all tid och kraft han har ägnat åt att stötta befrielserörelser världen över. Han har ”försummat” sig själv och sin karriär.

–Många av er, inte minst Pia, surfar på den välfärd som våra gamla har slitit ihop. Jag är skjuten i sank ekonomiskt, medan Pia som har tagit tillvara sina egna personliga intressen har en betydligt ljusare sits.

Strax efter tio drämmer Boriana Åberg för sista gången klubban i bordet. Och 45 lokala politiker skyndar sig ut i mörkret för att köra hem till sina kyrkbyar, fiskelägen och stationssamhällen som landsbygdskommunen Kävlinge består av.

–Vi är kommunens högst beslutande organ. Men det här är rena parodin. Vi kunde sälja biljetter, säger Pia Almström som förklarar en del av SD:s framgångar med mediebevakningen.

Det skrivs för mycket om partiets agerande och för lite om all annan politik, tycker hon,

Själv sätter hon sig bakom ratten och kör hem till villan i Hofterup. Från korgen i hallen lyfter vinthunden Odessa lojt på huvudet. Hon är för gammal för att hetsa upp sig över att matte är hemma. Vid köksbordet summerar Pia Almström:

–Min ärlighet ifrågasätts alltid. Antingen gör man saker för sin egen vinning eller för att vara djävlig mot någon annan. Vi andra partier har ändå en gemensam känsla av att vi som politiker faktiskt försöker åstadkomma något som är bra.

Det är jobbigt att ständigt konfronteras med SD, konstaterar hon. Det politiska klimatet har blivit hårdare.

–Det är uppförsbacke hela tiden. Det har varit tufft många gånger. Man somnar ju inte på en gång efter en sådan här kväll.