Regeringens mål med jobbavdraget är att öka sysselsättningen för låg- och medelinkomsttagare.

Dessutom vill man infria vallöftet om att dessa grupper ska få ungefär en tusenlapp mer i månaden att röra sig med.

Det förstärkta jobbskatteavdraget föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

-Det är en central del i regeringens sysselsättningspolitik att det ska löna sig att arbeta. Då är det viktigt att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare, säger Anders Borg.

Tanken är också att jobbavdraget ska få fler att arbeta heltid.

Regeringen funderar på två olika alternativ. Statens ekonomi kommer att styra vilket av dem - A eller B - som genomförs.

I det mer generösa alternativet - B - får exempelvis ett vårdbiträde med 20 800 kronor i månadslön, en skattesänkning på 980 kronor i månaden, att jämföras med 936 kronor i sänkning med det mer återhållsamma alternativet.

Då är dock även den redan genomförda delen av jobbskatteavdraget medräknat, som påverkades negativt av högre avgifter till a-kassan, sämre avdragsmöjligheter och högre trafikförsäkring.

Enligt finansdepartementets promemoria, som utgår från två olika nivåer, skulle exempelvis en metallarbetare med en månadslön på 24 400 kronor i steg två få 179 kronor mer efter skatt med alternativ A och med alternativ B 254 kronor mer.

En gymnasielärare med 28 000 kronor i månaden skulle få samma sänkning.

Centerpartiledaren Maud Olofsson ställer sig bakom finansministerns förhoppning att kunna genomföra skattesänkningarna enligt det förstärkta alternativet.

- Vi ser gärna att det blir det större beloppet, för det får en bättre fördelningspolitisk effekt. Det är framför allt kvinnor som behöver mer av skattesänkningar, för att kunna försörja sig själva, säger Maud Olofsson.

Folkpartiledaren Lars Leijonborg säger att han "naturligtvis" vill sänka inkomstskatten, under förutsättning att en sådan reform kan finansieras.

Han är dock optimistisk.

- Det har klara fördelar ur jobbutbuds- och jämställdhetssynpunkt att gå på det högre alternativet, men vi är inte beredda att göra det till priset av till exempel en ytterligare karensdag, säger Lars Leijonborg.

Även kristdemokraternas ledare Göran Hägglund understryker att det är viktigt att nu pröva möjligheten att genomföra ett andra steg i jobbskatteavdraget, eftersom det skulle ha positiva effekter på arbetsutbudet.

- Det är naturligtvis bättre om vi kan genomföra stora skattesänkningar, men det handlar om hur vi lyckas med finansieringen.

Anders Borg är inte orolig över att skattesänkningen ska leda till en överhettning av ekonomin, på grund av den högkonjunktur som råder.

- Vi har en välavvägd finanspolitik enligt Konjunkturinstitutet, och nyckeln till att undvika överhettning är att säkra sysselsättningen, säger Borg.

Hur jobbskatteavdraget ska finansieras är inte klarlagt.

- Det ska finansieras till en betydande del med förändringar i inkomster och utgifter. Men exakt hur återkommer jag med i en helhet senare, i samband med budgetprocessen i höst, säger Anders Borg.

Finansministern var noga med att betona att skattesänkningen inte är ett löfte, utan att den är beroende av hur statsfinanserna ser ut i höst.

Förslaget får kritik av oppositionen.

Fredrik Olovsson (s), ledamot i riksdagens skatteutskott, anser att skattesänkningen är orättvis.

- Jag kan bara konstatera att jag som höginkomsttagare får en tusenlapp mer än en normalinkomsttagare, och att pensionärerna blir helt utan, också den här gången, säger han.