DANMARK
Ryssland är inte längre ett hot och försvaret av nationalstaten inte längre aktuellt. Istället satsar Danmark på att vara närvarande i världens brännpunkter. Det är den kortfattade versionen av dansk försvarspolitik anno 2009. De nordiska länderna är inte längre intressanta, Natomedlemmen Danmark har istället riktat blicken mot sina vänner i Storbritannien och USA. Tillsammans med dessa två stormakter har Danmark engagerat sig i Afghanistan 2001 och i Irak-kriget 2003. Men priset har varit högt. Hittills har 28 danska soldater fallit i de två krigen. Vid den förra 5-åriga försvarsöverenskommelsen 2004, gjordes genomgripande förändringar och nerdragningar av det traditionella danska försvaret på hemmaplan.
Därför förväntas den kommande som ska presenteras före sommaren att vara mindre omfattande. Idag har Danmark dragit sig tillbaka från Irak. Den interna försvarsdebatten handlar just nu framför allt om hur mycket fler resurser som ska satsas på kriget i Afghanistan.

NORGE
”I Norge har man alltid utgått från att Sverige har ett starkt försvar, men i debatten under senare tid har man sagt att det inte gäller längre”, säger Morten Fyhn, utrikesreporter på norska morgontidningen Aftenposten med Norden som bevakningsområde. ”Men det är i sig ingen kritik mot Sverige, eftersom att vi gått ungefär samma väg i Norge”.
Den svenska debatten och SvD:s rapportering om ÖB:s planer på färre soldater har gett eko i landets nyhetsmedier. Norge rustar upp sitt flygvapen med köpet av amerikanska plan av modellen Joint Strike Fighter och deltar i flera internationella insatser.
Försvarsdebatten i Natolandet Norge har i lägre grad än i Sverige och Finland påverkats av Rysslands krig i Georgien i somras, berättar Morten Fyhn. Istället är det ett ökat ryskt tryck i Barents hav som uppmärksammats som ett hot.
”Ingen här tror att Norge eller Sverige skulle angripas av någon. Ett mer sannolikt scenario är att det inträffar incidenter som leder till konflikt i Barents hav.”

FINLAND
Sveriges försvarskris har noterats på synlig plats i de finländska medierna. Samtidigt stod det förra veckan klart att Finlands regering väljer en annan väg och ökar anslagen med 2 procent per år från 2010, i siffror så att anslaget nu är drygt 2,3 miljarder och från nästa år 100 miljoner mer per år. Höjningen motiverar försvarsledningen med ökade utgifter för materiel.
Någon linjeändring har inte skett utan Finland upprepade i sitt säkerhetspolitiska program förra veckan att man står fast vid sin linje med en nationell armé som baserar sig på obligatorisk värnplikt och där man betonar militärt samarbete med EU och Norden. På ledarplats anser ändå flera chefredaktörer att Sveriges nedskärningar och linjeval rimmar illa med ett nordiskt försvarssamarbete.
Likaså förundrar man sig över att Finland med en just nu mycket aktiv Natodebatt väljer att satsa på sitt nationella försvar medan Sverige med en betydligt mindre aktiv Natodebatt alltmer verkar anpassa sin försvarspolitiska linje till alliansen.Försvarsminister Jyri Häkämies (samlingspartiet) har i flera etapper uttalat sitt stöd för att både Finland och Sverige tillsammans ska överväga Natomedlemskap för att öka den nordiska militära säkerheten.

Kristina Olsson

utrikes@svd.se

Fler artiklar