Mitt under nationaldagsfirandet kom nyheten om den store ordkonstnärens bortgång. Povel Ramel blev redan i april inlagd på sjukhus med akuta hjärtbesvär och fick en pacemaker inopererad.
Trots regelbundna permissioner tvingades han i fredags fira sin 85-årsdag på sjukhuset för att sedan bli utskriven dagen därpå.
Povel Ramel föddes 1922 i Stockholm och i nästan 70 år har han roat det svenska folket i egenskap av kompositör, revyartist, författare och musiker.

När hans egeninstiftade Karamelodiktpris delades ut i måndags kunde han inte delta, något pressansvarige Bill Friman bad pressen att ”ligga lågt med”. Bill Friman, som själv var god vän med Povel Ramel, säger att ”Povel dog i sitt hem omgiven av nära och kära”. När SvD når Bill Friman har han ingen information om när begravningen ska äga rum eller vad som kommer att hända med Karamelodiktstipendiet.

Både Bill Friman och den gamle vännen och kollegan Hans Alfredson tar upp Povel Ramels stora generositet och snällhet som några av de egenskaper de kommer att minnas allra bäst.

–  Povel var en mycket frikostig människa. 1961 bjöd han mig på en jorden runt-resa i en hel månad, till Söderhavet bland annat. Sista gången jag såg honom var för ett par veckor sedan. Vi bor ju inte långt från varandra här på Lidingö och jag gick hem till honom på en morgonpromenad, säger Hans Alfredson.

Povel Ramels sista turné var den pratshow han gjorde tillsammans med Stefan Lundin. Föreställningen gick för utsålda hus på bland annat Maximteatern i Stockholm.

Det sista mötet med publiken blev i London den tredje april i år. Han insjuknade kort därefter. Men trots sin svaga hälsa var Povel Ramel fast besluten om att genomföra den turné han planerade i samarbete med teaterchef Vicky von der Lancken.

– Bara för några veckor sedan när jag besökte jag honom på sjukhuset sade han att ”bara så du vet, vi jobbar vidare”. Han ville möta sin publik en gång till. Han var en god människa full av upptåg. Det är en ynnest att ha fått jobba ihop i 20 år och komma honom nära, säger Vicky von der Lancken.