En av Sveriges grundlagar, Tryckfrihetsförordningen, garanterar medborgarna meddelarfrihet. Den ger varje svensk har rätt att anonymt meddela uppgifter till en redaktion. Det är förbjudet för myndigheterna att efterforska vem som lämnat uppgifterna.

SvD har tillgång till dokument som tyder på att sådan efterforskning ändå genomförts av Försvarsmakten. På uppmaning av Informationsstaben i Högkvarteret i Stockholm har mejltrafik mellan en soldat och SvD sammanställts i Afghanistan av pressofficeren (PIO) där och sänts hem.

”Hej, här är kopia på mejlväxling. Det kommer mer”, står det i ett dokument som sänts från PIO till Informationsstaben i Stockholm. Försvarsmakten bekräftar att ett sådant mejl har sänts.

- Det är kopplat till en specifik händelse. Soldater har begärt stöd hos PIO och det stödet har återrapporterats till Informationsstaben som en del av den dagliga rutinen, säger informationsdirektör Erik Lagersten och tillägger:

- PIO skickar allting till Informationsstaben per automatik som rör medieärenden. I samband med rapporteringen kring Afghanistan var PIO engagerad.

Vad formuleringen "det kommer mer" innebär kan han däremot inte svara på:

- Jag har inga uppgifter om det, eller kan sätta det i ett sammanhang, svarar Erik Lagersten som förnekar att efterforskning av källor skett.

Dokumentet med mejlen sändes till Stockholm sedan soldater i Afghanistanstyrkan riktat kritik mot Försvarsmakten i SvD under november. Kritiken gick ut på att eldöverfall tonats ned och att försvarets hemsida gett en felaktig bild. Enligt flera SvD-källor utlöste artiklarna irritation – både hos chefer i Afghanistan och i den allra högsta Försvarsmaktsledningen med ÖB i spetsen.

”Försvarsmakten uppmuntrar sina medarbetare att delta i den offentliga debatten och ha täta kontakter med medier och opinionsbildare. Rätten till meddelarfrihet och att offentligt uttrycka uppfattningar är grundlagsskyddad”, skrev Erik Lagersten på SvD Brännpunkt den 20 december.

Lagersten tillträdde på posten den 8 december, men dessförinnan hade Högkvarterets informationsavdelning begärt in ”all” mejlväxling som skett med SvD.

- Det har jag inte någon som helst kunskap om. De jag frågat känner inte till att vi skulle ha gjort det - mig veterligt har vi inte begärt ut några handlingar mellan Svenska Dagbladet och förbandet ifråga.

Men om det skett?

- Min principiella uppfattning är att efterforskning av källa är ett grundlagsbrott. Då kommer Försvarsmakten och jag som informationsdirektör att både agera och reagera, svarar Erik Lagersten.

Hans-Gunnar Axberger är professor i medierätt och sedan ett år Justitieombudsman, JO.

– Myndigheten och de som arbetar i den har inte rätt att efterforska källor. Pratar man om ”all” mejltrafik har jag svårt att se annat än att det är att betrakta som efterforskning. Det är att rota i de anställdas mediekontakter och det är inte tillåtet, säger Hans-Gunnar Axberger som uttalar sig generellt.

Enligt Axberger kan förfarandet, om det anmäls till JO eller Justitiekanslern JK, leda till kritik. Han säger också att det faktum att en svensk styrka är utomlands inte undantar den från grundlagen.

Journalisten Anders R Olsson har skrivit flera böcker om yttrande- och tryckfrihet.

– Detta framstår som ett otillåtet efterforskande av källor, säger Anders R Olsson som välkomnar en juridisk prövning av JO eller JK.

Men Nils Funcke, chefredaktör för Riksdag & Departement är tveksam.

- Vilket uppdrag har Försvarshögkvarteret gett till myndigheten därnere? Är det en generell fråga om vilka officiella kontakter de haft med SvD eller är det ett aktivt eftersökande av enskilda soldaters kontakter? Av det som är känt kan jag inte se att det är en otillåten efterforskning, säger Nils Funcke.

Oavsett rättsläget ser SvD:s redaktionsledning allvarligt på det inträffade.

- Självklart är det både uppseendeväckande och oroande att Försvarsmakten på det här sättet efterforskar och sprider mejlkommunikation mellan medier och deras anställda, kommenterar Martin Jönsson, redaktionschef på SvD.


Mikael Holmström

Mikael Holmström

08-13 56 36

Fler artiklar

Tipsa andra

Vad är det här?

Läs mer

Fakta

Soldater i Afghanistanstyrkan kan meddela sig med omvärlden via privata mejlkonton, som Hotmail. Trafiken måste dock ske via försvarets datorer som soldaten får tillgång till genom en personlig inloggning på Internet. Denna trafik är åtskild från sekretesskyddad information.


Men soldaternas privata Hotmail-brevlådor kan rent tekniskt lätt sökas igenom av G 6, den del av förbandet där datorteknikerna arbetar.
Grundlagens meddelarskydd och efterforskningsförbud får endast brytas vid misstanke om grova brott. Dessa ska i så fall beivras av den militära säkerhetstjänsten – inte av Informationsstaben som agerat i det här fallet.

Meddelarfriheten slås fast i grundlagen Tryckfrihetsförordningen (TF) från 1949. Syftet är att säkerställa " ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning". Varje medborgare har rätt att "meddela uppgifter och underrättelser i var ämne som helst" till en redaktion ( TF, 1. Kap om tryckfrihet 1 §).
Undantagen är grova brott: högförräderi, spioneri, grovt spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi eller landsvek
Meddelarskyddet innebär att meddelare inte får avslöjas:


”Myndighet eller annat allmänt organ må ej efterforska (…) den som lämnat meddelande ” (TF 3 Kap Om rätt till anonymitet 4 §).
Om efterforskning skett "uppsåtligen" kan straffet bli böter eller fängelse i högst ett år.

Informationsstaben vid Försvarsmaktens högkvarter består av 42 personer. Uppgiften är att informera om försvarets verksamhet. I enheten ingår också numera också Combat Camera.

Afghanistanstyrkan är Sveriges största utlandsstyrka med 366 personer. Den har sin huvudbas i Mazar-e-Sharif och står under Nato-befäl inom ISAF (International Security Assistance Force).

Läs mer

Inrikes | Mest lästa