En dag när Scott Patterson från USA öppnade kylen fick han en chock.

–Jag kunde knappt tro mina ögon. Där låg tre hela ankor! berättar han.

Snart förstod Scott vem den skyldige var. Hans korridorskompis Chu Xingi, 22, hade varit hemma i Kina på lovet och passade på att ta med sig några Pekingankor på flyget.

–Ankorna är vakuumpackade, så det var inga problem att ta med dem, säger Chu Xingi, som pluggar på Kungliga tekniska högskolan, KTH.

Han står i köket framför två stekpannor. Ankorna är redan uppätna, så idag värmer Chu Xingi ett stort lass med köttbullar. Till det fixar han en omelett av ägg och tomater.

–Det är den enklaste rätten från väst och den enklaste från öst, förklarar han.

Köket i studentkorridoren i Kungshamra, norr om Stockholm, fylls av stekos. Bruna smutsringar syns runt plattorna – trots varningsskyltar om att den som inte håller rent efter sig kommer att attackeras av ”the Swedish troll”.

Chu Xingi sätter sig vid matbordet, men tvekar innan han sprutar ketchup över köttbullarna.

–En gång hade jag ketchup på laxen. Då var det en svensk kille som sa att han skulle sätta mig i fängelse om jag gjorde det igen, skrattar Chu Xingi.

Hans väg till Sverige startade i hemprovinsen Xinjiang i Kinas nordvästra hörn. Där fick han ett stipendium för att plugga på Nanyang Technological University i Singapore, som i sin tur samarbetar med KTH i Stockholm.

Chu Xingi tycker att Sverige har tagit emot honom bra. Det har varit lättare än han trodde att lära känna svenskar.

–Ni är inte så kalla som jag hade hört. Det första som hände när jag kom hit var att en dam hjälpte mig med bagaget. Det är oförglömligt.

Studentrummet var ordnat redan före avresan. Men kanske är det inte stans mest attraktiva bostad. Rummet intill hans står nämligen tomt sedan en man mördades där förra året.

Offret var en rysk utbytesstudent som slogs ihjäl av en bekant efter ett bråk om pengar. Men mordet rubbar inte Chu Xingis ljusa bild av Sverige.

–Det är så fridfullt och rent här, säger han.

I korridoren i Kungshamra bor det nästan bara internationella studenter. Det blir allt vanligare att det är så. Antalet utländska studenter i Sverige ökar med i snitt 14 procent om året.

Ökningen fortsatte förra läsåret då 25978 personer kom till Sverige för att plugga, enligt ännu opublicerad statistik från Högskoleverket som SvD tagit del av.

Antalet inresande studenter har ökat med 170 procent sedan läsåret 1997-98. Var 15:e student på svenska universitet och högskolor kommer nu från ett annat land.

–Ökningen är väldigt kraftig sedan mitten av 90-talet, säger Torbjörn Lindqvist, utredare på Högskoleverket.

Antalet svenska studenter som pluggar utomlands har inte alls ökat lika mycket. De båda grupperna är nu ungefär lika stora.

Det finns två huvudvägar för utländska studenter som vill plugga i Sverige. Drygt hälften söker själva till svenska högskolor, resten är utbytesstudenter.

Bland utbytesstudenterna är åtta av tio européer. När det gäller dem som åker hit på egen hand är bilden annorlunda: över hälften av dem kommer från länder utanför Europa, främst från asiatiska länder som Indien och Kina.

–Ökningen är störst av studenter från Asien, säger Torbjörn Lindqvist.

Utvecklingen är särskilt tydlig på ingenjörsutbildningarna. När IT-bubblan sprack i början av 2000-talet fick de tekniska högskolorna svårt att fylla sina platser med svenskar.

Sedan dess sitter allt oftare utländska studenter i bänkarna. På Blekinge tekniska högskola har andelen utländska studenter stigit från 2 till 14 procent på fyra år. På KTH i Stockholm är nu 16 procent av studenterna från andra länder.

En del högskolor satsar på att locka hit utländska studenter genom att hålla kurser på engelska. För varje student får högskolorna ersättning av staten, alltså av skattepengar.

–De utländska studenterna genererar intäkter till högskolorna på samma sätt som svenska studenter, säger Torbjörn Lindqvist.

Han pekar på att resurser går till utbildningar med en hög andel utländska studenter, samtidigt som Sverige till exempel behöver utbilda fler läkare.

–Man kan fundera över var gränsen går för hur många utländska studenter vi klarar av att utbilda, säger han.

På den internationella studentpuben på Allhuset vid Stockholms universitet kostar en stor starköl 19 kronor på onsdagskvällarna.

–Ett tag gick jag hit varje vecka. Det är så dyrt med öl i Sverige om du går till en vanlig bar, säger Arturo Gaona.

Han står och pratar med sin kompis Oscar Jimenez. 27-åringarna från Mexiko pluggar på KTH sedan i augusti och har sökt sig hit på egen hand.

Arturo Gaona sparade ihop pengar i två år för att åka till Sverige. Pengarna går till mat, hyra och nöjen. Men själva studierna kostar inget – och det var det avgörande skälet till att han reste hit.

–Om jag ska vara ärlig, så är den viktigaste anledningen till att jag pluggar i Sverige att det är gratis.

Men Arturo Gaona tycker inte att nivån på undervisningen vid KTH är tillräckligt hög.

–Jag hade förväntat mig lite mer. Det är ganska enkelt att klara tentorna här.

Efter att ha besökt flera länder i Europa ger han Sverige toppbetyg för hur samhället är organiserat. Men det är svårt att komma i kontakt med svenskar, de flesta han har lärt känna här är också utländska studenter.

–Svenskarna är inte så vänliga som jag hade trott. De är avvaktande mot utlänningar, säger Arturo Gaona.

I princip kan studenter från hela världen konkurrera om platserna på de svenska högskolorna. I Sverige är universitetsstudier gratis, medan högskolorna i många andra länder tar ut av avgifter.

Den förra, socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning om hur svenska lärosäten ska ta betalt av studenter som på egen hand reser hit från länder utanför EES-området, det vill säga EU-länderna plus Norge, Island och Liechtenstein.

Förra läsåret handlade det om 6817 personer, främst från Asien, enligt ännu inte offentliggjord statistik från Högskoleverket. Antalet studenter i den gruppen har mer än sjudubblats sedan 1997.

Utredningen om avgifter blev ligger nu på den nya regeringens bord. Utbildningsminister Lars Leijonborg (fp) har ännu inte tagit ställning till förslaget, som innebär att utländska studenter kan få betala i snitt 80000 kronor om året för studierna i Sverige.

Lars Leijonborg säger dock att ett av argumenten för att ta betalt är att det händer att utländska studenter anmäler sig till svenska lärosäten, men aldrig dyker upp. Det problemet skulle motverkas med avgifter.

–Det sägs även att de bästa studenterna i världen är beredda att betala för sina studier. Avgiften ses som en kvalitetsstämpel och därför finns det en risk att vi inte får hit de bästa om vi inte inför avgifter, säger Lars Leijonborg.

Om högskolorna börjar ta betalt, skulle också ett system med utökade stipendier för utländska studenter införas. Men risken med det är att det blir krångligt, enligt Lars Leijonborg.

–Man kan ju också fråga sig varför svenska skattebetalare ska betala för studenter från andra länder. Men det gör de ju redan.

Utbildningsministern tror att det är få utländska studenter som tränger ut svenskar från universitet och högskolor här. Så länge det är ungefär lika många utländska studenter som pluggar här som det är svenska studenter som pluggar utomlands är det inga bekymmer, menar Leijonborg.

Han tror att fler utländska studenter höjer kvaliteten på de svenska lärosätena.

–Det här blir ett problem först om det blir en obalans mellan dem som reser in och dem som reser ut. Jag tror att de utländska studenterna tillför mycket.

I köket mitt emot Chu Xingis korridor i Kungshamra står tre tjejer från Sudans huvudstad Khartoum och lagar mat.

Randa Diab doktorerar på Karolinska institutet, KI. Hon har bott i Stockholm i tio månader och är här tack vare ett avtal mellan KI och hennes hem- universitet. Det är stora skillnader mellan Sverige och Sudan, berättar hon.

–Det är så tyst här. Det finns väldigt få människor i Sverige.

De andra tjejerna pluggar i Göteborg och Linköping. Den här eftermiddagen förbereder de sig inför en Finlandskryssning, som också blir en avskedsfest för Samar Baha Eldin, 27. Hon har pluggat på Chalmers, men ska snart åka tillbaka till Sudan.

–Jag skulle gärna komma tillbaka och jobba i Sverige, men det är svårt. Alla kräver att man kan prata svenska, säger hon.

Amal Wadeasa, 29, pluggar fysik vid Linköpings universitet. Standarden på högskolan här är bättre än i Sudan, anser hon.

–Sudan är ett fattigt land, så det är klart att laborationsmöjligheterna är bättre här. Men laboratorierna är också bättre i Sverige än i till exempel Tyskland och Holland.

Hon trivs i Sverige och skulle vilja lära sig språket. Utbytesstudenter får gå kurser i svenska, liksom utlänningar som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige.

–Men för oss som hamnar mitt emellan finns det inga svenskkurser. Det är ett problem, säger Amal Wadeasa.

Utredningsförslaget om att införa studieavgifter gäller bara utomeuropeiska studenter. Att ta betalt av EU-medborgare är omöjligt om man inte också ska ta ut avgifter av svenska studenter. Och det vill inte politikerna, varken på den borgerliga eller socialdemokratiska sidan.

Sveriges förenade studentkårer, SFS, är ändå oroade för att avgifter för utlänningar på sikt kan leda till att man börjar ta betalt av svenska studenter.

–Så har det blivit i andra länder, till exempel i Storbritannien. Dessutom går man in och ruckar på en viktig princip, att det ska vara gratis att utbilda sig, säger Elin Rosenberg, ordförande för SFS.

Hon håller inte med Lars Leijonborg om att fler toppstudenter skulle välja Sverige om universiteten tog betalt.

–Frågan är om vi vill ha hit de mest kompetenta studenterna eller de med mest pengar i plånboken, säger hon.

Elin Rosenberg tror att antalet studenter som reser till Sverige skulle minska om avgifter införs. Det visar erfarenheterna från Danmark, som nyligen börjat ta betalt.

–Sverige är väl exotiskt på sitt sätt, men inget soligt, varmt och attraktivt land. Det blir svårt för oss att konkurrera om utländska studenter, särskilt eftersom vi saknar världsledande universitet, säger hon.

Björn Malmström

08-13 54 12

bjorn.malmstrom@svd.se

Fler artiklar