Internet har gjort läsarmedverkan i realtid möjlig och flera nyhetsmedier har i dag kommentarsfunktion där läsaren kan säga sitt utan att behöva tala om vad han eller hon heter. Ett faktum som fick bägaren att rinna över för Expressen-krönikören och bloggaren Linda Skugge som häromdagen meddelade att hon stänger ned sin blogg efter allt för många påhopp.

"Under mina två år ute i bloggosfären har jag chockats dagligen över alla dårpippis som finns därute. Hur kan ni ha så mycket uppdämt hat i er", skriver hon bland annat i sitt avskedsinlägg.

Och nu höjs kraven på att läsarkommentarerna förhandsgranskas. It-historikern Lars Ilshammar tycker visserligen att läsarforum och kommentering på nyhetssajter är demokratiska och kan fungera som kvalitetshöjande eftersom journalistiken granskas och kommenteras av dess läsare. Men han ser också en fara i det oredigerade materialet.

- Problemet är anonymiteten som i kombination med snabbheten som präglar internet gör att folk vräker ur sig i princip vad som helst, säger Lars Ilshammar till SvD.se.

Samtidigt finns det ett tydligt sug hos medieföretagen att släppa in läsarna. En ny utveckling inom journalistiken som förpliktigar menar Lars Ilshammar.

- I takt med att läsarmedverkan blir medieföretagens favoritord ökar kraven på att se över det som skrivs innan det publiceras för att undvika åtal, säger Lars Ilshammar till SvD.se.

Han får medhåll av Jan Guillou, författare och kolumnist i Aftonbladet som under åren fått sin beskärda del av hatbrev, elaka kommentarer och blogginlägg.

- 20 procent av min e-post är en flod av äckel och vidrigheter. I början blev jag skakad när etthundra personer varje dag tycker att jag borde skjutas och styckas men sen vänjer man sig, säger han till SvD.se.

Jan Guillou tycker att medieföretagen borde ta ett större ansvar för vad som skrivs av läsarna på nätet.

- Det bryts dagligen mot olaga hot, förtal och hets mot folkgrupp. Det är som att ingen tar det som skrivs på nätet på samma allvar som om det stod i tryck. På insändarsidan redigeras materialet och väljs ut av redaktörer. det borde man göra på nätet också, skäpa tillsynen, säger Jan Guillou till SvD.se.

Även SvD:s Kristin Lundell tror att anonymiteten spelar roll.

- Jag tror att folk är taskiga eftersom de får vara anonyma. Många tycker att man borde stå ut eftersom man själv sitter och bedömer andra och tycker till. Men det tycker jag är orättvist. Jag står ju för allt jag skriver med namn och bild, jag recenserar ju inte anonymt som de gör med mig, säger hon till SvD.se.

SvD.se:s läsarkommentarer går dagligen igenom av fyra moderatorer vars enda uppgift är att se till att de som skriver håller sig till reglerna.

- Vi får mellan 500-600 kommentarer varje dag på SvD.se. 15-20 procent av dessa tar vi bort på grund av att man bryter mot reglerna. Personangrepp är vanligast, ofta på kolumnister eller andra artikelförfattare men även rasism dyker upp ganska ofta bland de kommentarer som tas bort, säger en av moderatorerna som vill vara anonym till SvD.se.

Eftersom moderatorerna stänger av vissa läsare från att kommentera kan känslorna gentemot dem i bland svalla över. Därför fördedrar SvD.se:s moderatorer att vara anonyma.

Hur skulle du beskriva tonen och jargongen i läsarkommentarerna på SvD.se?

- I bästa fall som livliga debatter om aktuella ämnen som tagit sitt avstamp i artiklar. Men då och då som slag under bältet på skribenter och pajkastning på varandra.

Vad tror du om att förhandsgranska kommentarerna?

- Svårt eftersom flödet är så intensivt. Och lite synd eftersom en del av idéen med läsarkommentarer är att de är omedelbara och självständiga. Det spontana flödet skulle ju försvinna i så fall.

Även Bo Hedin, vd och chefredaktör för SvD Digitala Medier ser problem med att förhandsgranska kommentarerna.

- Jag tror inte att det är rätt väg att gå, vitsen är att debatten förs i realtid. Jag tror mer på morot än piska för att få bukt med avarterna. Vi har övervägt både namnkrav och frivillig registrering till exempel, säger Bo Hedin.