År 1980 framstår som en väsentligt mer harmonisk tid för den som då var omkring 16–17 år gammal. På punkt efter punkt tycks deras nu tonåriga barn må sämre.

• Fyra gånger fler gör självmordsförsök.
• Nästan tre gånger fler känner ängslan, oro och ångest.
• Fler är trötta för jämnan, nära tre gånger fler har besvär med sömnen.
• Dubbelt så många är överviktiga och feta.
• Fler gör abort. Mer än dubbelt så många sexuellt överförda klamydiainfektioner upptäcks idag.

Jämförelserna bygger på uppgifter som SvD ställt samman från flera rapporter. Vi har också bett myndigheter som Statistiska centralbyrån, SCB, och Social- styrelsen att plocka fram siffror för tonåringar idag och år 1980.

Under lång tid med ständigt förbättrade levnadsförhållanden var det självklart att den yngre generationen fick det bättre än den föregående. Men 2005 kunde SCB visa hur föräldragenerationen drar ifrån medan de yngre får det sämre, med högre arbetslöshet och sämre ekonomi. Ett trendbrott som inleddes med 90-talets ekonomiska kris.

–Men att även hälsan följer samma mönster är ett nytt fenomen. Jag uppfattar att vi har den första generationen unga som mår psykiskt sämre än sina föräldrar, säger Sven Bremberg, docent vid Folkhälsoinstitutet.

Även om många unga verkar ha det svårt idag tar 15–16-åringarna i mindre utsträckning än sina föräldrar till droger. Det är den enda av våra jämförelser som är positiv för dem:

• Färre har prövat narkotika idag.
• Färre röker.
• Färre har prövat alkohol.

Hade vi jämfört med föräldrar som var unga under det liberala 70-talet hade skillnaderna varit ännu större.

Men det verkar inte vara någon allmän renlevnadstrend utan i vissa fall en ökad polarisering. Som med alkoholen där fler avstår helt numera, samtidigt som andra dricker mer. Den genomsnittliga årskonsumtionen omräknat i ren alkohol, har ökat från 1980. För flickor är ökningen från 2 till 2,7 liter, för pojkar från 2,7 till 3 liter.

En liknande polarisering kan framgå av motionsvanor. Det är färre än tidigare som rör sig lite då och då, men fler som intensivtränar ett par gånger i veckan.

De allra flesta tonåringar mår trots allt bra. Men en sjunkande andel, från 92 till 89 procent av dem, bedömer sitt allmän- tillstånd som gott eller mycket gott. För flickorna har det minskat till 85 procent.

Genomgående är det flickorna som mår psykiskt sämst. De svarar även för hela 80 procent av självmordsförsöken i den här åldern. Flickorna röker också mer än pojkarna, både förr och nu. Till skillnad från sina mammor dricker dagens tonårsflickor lika intensivt som pojkarna.

Varför mår många unga sämre idag?

–Pressen och svårigheten att klara livets alla val. Samt den höga ungdomsarbetslösheten, svarar Sven Bremberg, som analyserat ungdomars ohälsa i en regeringsrapport i höstas.

Det positiva med en ökad personlig frihet och oberoende, kan få negativa hälsoeffekter, enligt studier han hänvisar till.

–I ett differentierat och värderingsmässigt öppet samhälle är det ens eget ansvar att forma sitt liv. Det går att ställa förväntningarna högt, men det finns ingen att skylla på. Om möjligheten är stor i teorin men inte i praktiken kan fallet ner bli kraftigt.

Det finns också ett tydligt statistiskt samband mellan hög arbetslöshet bland ungdomar upp till 24 år och psykiska besvär hos 15-åringar. Det visade en studie i nio europeiska länder.

–Det är klart att en 15-åring inte tänker i första hand på att få jobb. Men det innebär en minskad chans att få göra någonting annat än att gå i skola, den möjligheten är ju helt borta med den arbetsmarknad vi har idag.

Annika Engström

annika.engstrom@svd.se

Fler artiklar