I helgen berättade SvD.se att en hemsida på internet listar förövarna med personuppgifter och adress, i vissa fall även bild.

Konsekvenserna av det kan, enligt Stefan Arver, bli förödande.

–Risken finns att de flyttar till ett annat land och förgriper sig på barn där. Kontakten med sjukvården upphör och personen kan ha svårt att kontrollera sig, säger han.

Stefan Arver berättar om en man som hängts ut i ett tv-program. Han är dömd för flera sexuella övergrepp mot barn och har nu flyttat till Finland.

–Jag fick reda på det för tre veckor sedan och det är inte enda fallet. En sådan person kan komma att begå flera övergrepp i det nya landet innan han åker fast igen. Erfarenheter från USA pekar också i den riktningen.

Stefan Arver leder sedan förra året ett projekt som syftar till att förebygga sexuella övergrepp.

–Om ett barn blir utsatt är det med största sannolikhet av en person som inte förekommit i några polisutredningar. Vår uppgift är att fånga upp dem i ett skede där de ännu inte hunnit agera, säger han.

Kliniken har ett samarbete med bland annat polisen, RFSU och Centrum för Våldssprevention. En del av personerna som behandlas har lagförts för sexuella övergrepp eller barnpornografibrott.

–Just nu har vi 90 patienter som klassas som högriskpersoner, det innebär att de inte kan kontrollera sig.

I 30 av fallen är personerna anvisade behandling i samband med att de dömts för ett brott. Men 60 personer har sökt sig självmant till kliniken.

Enligt Stefan Arver hör många av sig efter att något fall om övergrepp uppmärksammats i media. De berättar att de har tankar och drifter som de vet är fel och de vill ha hjälp.

–Man behöver ingen remiss. Vi bedömer patienten och startar behandlingen, säger Stefan Arver.

Han betonar att det handlar om ett långsiktigt arbete. Riskbeteendet ska förändras och personen ska lära sig att tygla sina drifter.

–Så länge vi inte har dödsstraff eller livstidsinlåsning för personer som begått övergrepp måste vi ha metoder att jobba med dem för att få en förändring i deras beteende. Man kanske inte blir av med tändningsmönstret men man kan förändra det, säger han.

Stefan Arver efterlyser fler resurser till behandling och förebyggande arbete. Ett av förslagen är att inrätta en nationell hjälptelefonlinje dit folk som är i riskzonen kan ringa.

Negra Efendić

08-13 52 84

negra.efendic@svd.se

Fler artiklar