En färsk konsultrapport gjord på uppdrag av Naturvårdsverket uppskattar att de svenska hus­hållen kastar bort en tiondel av all mat varje år. Det motsvarar enligt rapporten omkring en miljon ton matsopor och redan det skulle generera onödiga utsläpp av en halv miljon ton av växthusgasen kol­dioxid.

Men rapporten baseras på små, avgränsade och ganska gamla undersökningar och experterna tror att slöseriet med bortslängd mat idag kan vara ännu större.

En ny studie finansierad av det brittiska jordbruksdepartementet visar exempelvis att brittiska hushåll slänger bort en tredjedel av all den mat som handlas. I snitt hamnade 5 av 15 kilo mat som köptes varje vecka i soporna, enligt återvinningsmyndigheten Wrap. Ungefär hälften av skräpet var fullt ätbart medan resten bestod av skal och ben och annat svårsmält.

Tillsammans blev det ett sopberg med 6,7 miljoner ton brittisk mat per år vilket omräknat har samma miljöpåverkan som energiförsörjningen av en medel­stor stad.

Men slöseriet kan faktiskt vara större än så. Om även tidigare produktions- och distributionsled räknas in blir svinnet ännu större. Forskare vid universitetet i Arizona, som ägnat mer än tio år åt att undersöka saken, har räknat ut att 40–50 procent av alla livsmedel som var klara att skördas i USA aldrig hamnade i någon människas mage. Merparten försvann innan livsmedlen nått fram till konsumenten, som i sin tur slängde 14 procent av maten.

Kostnaden för all bortkastad mat i USA uppskattades till 43 miljarder dollar per år.

–Det är jätteintressanta siffror, men jag är inte särskilt förvånad. Jag tror att det kan se ut nästan likadant i Sverige även om jag gissar att andelen svinn kanske inte är riktigt så stor som i USA, säger Catarina Östlund vid Natur­vårdsverket som är expert på avfallshantering.

Hon menar att bortslängda livsmedel har en stor miljöpåverkan och att problemet borde följas mer noggrant.

–Delvis är det tecken på en ändrad attityd. Min gamla mormor slängde aldrig någonting. Har man upplevt brist på mat så får man nog en annan inställning, säger Catarina Östlund.

De senaste månaderna har det uppmärksammats att livsmedelssektorn bidrar med en stor del av de utsläpp av växthusgaser som människan orsakar. Enligt Annika Carlsson Kanyama som är expert vid Försvarets forskningsinstitut, FOI, svarar kosten för 25–30 procent av hushållens miljöpåverkan.

Om man tittar på hela livsmedelskedjan svarar transporterna för 20–30 procent av utsläppen. Och en ny FN-rapport, som SvD tidigare berättat om, visar att den globala köttproduktionen ensam bidrar med 18 procent av alla utsläpp av växthusgaser som människan genererar.

–Biffen och bilen är de stora orsakerna. I Sverige har köttätandet ökat snabbt men ska vi klara utsläppen måste vi ställa in oss på en minskning, säger Annika Carlsson Kanyama.

En enkel början är att åtminstone äta upp den mat som produceras.

För stora inköp är ett skäl till att hushållen fyller sina soppåsar med dyr mat, men i den brittiska Wrap-undersökningen lyfts även andra faktorer fram, som att barnen är kräsna.

Men enligt Rebecka Engström på Energimyndigheten kan vuxna vara väl så kinkiga. En studie hon gjorde 2001 visade att ungefär 20 procent av maten på fyra storhushåll i Stockholm slängdes bort. Hälften försvann i köket och hälften kastades av gästerna.

I den studien slängde gästerna på lunchkrogar lika mycket som skolbarnen. Jämfört med på 1970-talet tycktes kunderna slänga mer, medan köken blivit lite mer försiktiga, säger Rebecka Engström.

Hon tror att de privata hushållen slänger lika mycket mat som storhushållen, även om det kan handla om delvis andra saker.

–Bortkastad mat är inget obetydligt problem ur miljösynpunkt och bör absolut tas på allvar, säger Rebecka Engström.

Henrik Ennart

08-13 56 29

henrik.ennart@svd.se

Fler artiklar | Blogg