Fyra av tio studenter tycker inte att studierna är på heltid, enligt en enkätundersökning som SvD berättade om igår. Ett skäl till detta kan vara att den lärarledda undervisningstiden har minskat, tror utbildningsminister Lars Leijonborg (fp).
–Inte minst på humanistisk fakultet är grupperna väldigt stora och antalet lektioner väldigt få, säger han.
I höstas anslog regeringen 120 miljoner till ökad kvalitet på högskolorna. Men det behövs mer pengar, anser Leijonborg:
–Det är inte klart hur vi kommer att göra inför 2008. Men det är min förhoppning att vi ska få fram ytterligare sådana kvalitetsmedel.
Lars Leijonborg slår fast att ”det är inte meningen att folk ska dra benen efter sig” när de pluggar på universitet och högskolor. Han tycker att det är de enskilda högskolornas ansvar att se till att undervisningen organiseras effektivt.
–Kanske går det att klara av samma moment på kortare tid.
Socialdemokraternas talesman i högskolefrågor, Mikael Damberg, tycker inte att de pengar som regeringen sköt till i höstas räcker. Den kvalitetssatsning som allianspartierna utlovade inför valet har ännu inte synts till.
–Det är beklagligt, säger han.
Mikael Damberg föreslår att alla högskolor ska bli skyldiga att följa upp hur det går för studenterna efter avslutad utbildning. Han anser att det skulle leda till att lärosätena tar större hänsyn till studenternas synpunkter.
Även Sveriges förenade studentkårer, SFS, tycker att undervisningstiden behöver öka. Att många studenter i humanistiska ämnen bara har någon enstaka föreläsning i veckan är orimligt, menar ordföranden Elin Rosenberg.
–Vi tycker att alla studenter borde ha rätt till minst 15 timmars lärarledd undervisning per vecka, säger hon.
Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet, betonar att anslagen per student har urholkats, vilket leder till sämre undervisning.
–Universitetet har helt enkelt inte råd att leverera lika mycket undervisning som tidigare, säger han.
Tipsa andra
Fakta
• En student kostar i snitt 65000 kronor per år att utbilda för universitetet eller högskolan. Ersättningen per student till lärosätena är lägst inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.• Resurserna till grundutbildningen har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Men anslagen skars ner med drygt 10 procent på 1990-talet och har sedan dess inte kommit upp till den tidigare nivån igen, enligt Stig Forneng på Högskoleverket.
Inrikes | Mest lästa
- Mammografi omprövas i USA
- Konkurrensverket kan granska Sodexoaffären
- Bodström toppar S-listan i Stockholm
- 82-åring körde på fel sida i en mil
- Kol ofta en dold sjukdom
- Vilsna räddade ur kärr
- Personal slog vad om dödssjuk
- Influensavaccin försenas nästa vecka
- ”Man ska inte behöva gå runt med en tumör i kroppen”
- FP vill ha försiktig ändring av arbetsrätten


Stockholm 4º


































