Redan i dag får sådana utredningar göras om det är av avgörande betydelse för de sociala insatserna. Nu vidgas alltså polisens befogenheter.

Utredningen ska göras för brott där det inte är föreskrivet lindrigare straff än ett års fängelse. Samtidigt ska barnen få juridiskt biträde, skriver utredaren.

Han anser det också önskvärt att socialsekreterare i högre grad finns på polisstationer, och kan närvara vid förhör.

Barn under 15 år ska också kunna drogtestas, men bara om det anses vara av synnerlig vikt för socialtjänstens insatser. Avsikten är alltså inte att alla som misstänks ha knarkat ska drogtestas, skriver utredaren.

Polisen ska också kunna ta DNA-prov om barnen misstänks för allvarliga brott.

Justitieminister Beatrice Ask (m) är helt inställd på att efter remissbehandling ändra lagen så som utredaren Rekke föreslår. Ett lagförslag kan väntas om ungefär ett år, säger hon till TT.

- Min avsikt har varit att vi i fler fall än tidigare ska göra en ordentlig polisutredning så att vi vet vad som hänt. Det är viktigt för den som har begått ett brott att samhället är tydligt, det är viktigt för brottsoffer, och det är viktigt för fortsatta insatser för att få den här ungdomen att räta upp sitt liv, säger Ask.

Många av de unga som kan komma i fråga för drogtest eller polisutredning enligt den tänkta nya lagen finns redan i dag i olika myndigheters blickfång, och är inte sällan kända hos socialtjänsten. Samtidigt ifrågasätts vad denna kännedom konkret åstadkommer.

TT: Allt det här vilar väl på att fungerande insatser följer på en upptäckt?

- Det sämsta av allt är när man inte ens gör en ordentlig polisutredning. En sådan uppfattar även unga som något seriöst, och då får man fram fakta på bordet som fler än en kan ha glädje av: föräldrar, socialtjänsten och andra. Det går inte att slingra sig längre. Det tycker jag är viktigt.

- Vi är ganska säkra på att tidiga insatser behövs om unga inte ska anamma en kriminell livsstil.

- Vi vill ha tydliga regler så att polisen faktiskt kan drogtesta även barn under 15 år, så att det finns fakta på bordet. Annars vet man ju inte vilka insatser som behövs. Det kan också vara ett uppvaknande för föräldrar, så att de får klart för sig att deras barn missbrukar. Det är inte alltid de vill erkänna det, säger Ask.