Justitieminister Beatrice Ask har vid upprepade tillfällen sagt att det inte räcker med IP-nummer för att få en fildelare fälld i domstol. Exakt vad det är som krävs har dock inte preciserats.

Säkerhetskonsulten André Rickardsson, som tidigare arbetat som it-brottsutredare på Säpo, menar att själva datorn är det enda tänkbara ytterligare beviset.

– Det är det enda alternativet. Då kan man inte skylla på något trådlöst modem, för alla filer finns i datorn, säger han.

Och i jakten på datorn, finns enligt upphovsrättslagarna möjligheten för en upphovrättsinnehavare, till exempel ett skiv- eller filmbolag, att med hjälp av kronofogden genomföra en intrångsundersökning.

Enligt André Rickardsson är det att jämföra med en "privat husrannsakan" vars syfte skulle vara söka efter föremål eller handlingar som kan ha betydelse för att bevisa att den misstänkte personen överträtt upphovsrättsreglerna.

Ipred-lagen innebär också att den som misstänks för fildelening får reda på att att IP-adressen lämnats ut först efter en månad.

– Med en månad hinner upphovrättsinnehavarna begära en intrångsundersökning och hitta datorn. Och den som är misstänkt hinner inte förstöra bevis.

Att Ipred-lagens bestämmelser därmed ger upphovsrättsinnehavarna större befogenheter än vad polisen har, eftersom polisen bara får göra husrannsakningar om det finns fängelse i straffskalan, menar Rickardsson är medvetet nedtystat i debatten.

– Det som polisen inte får, får IFPI och Antipiratbyrån göra. Jag undrar om politikerna vet vad de egentligen röstar igenom här.

Justitieminister Beatrice Ask ville trots kritiken på fredagen inte kommentera formuleringarna om de ytteligare bevisen. Enligt hennes pressekreterare Martin Valfridsson varken kan eller får hon uttala sig i frågan.

– Bevisningen är upp till domstolen att ta ställning till, och det kommer att bero på omständigheterna i det enskilda fallet, säger Martin Valfridsson.

Johan Linander, centerpartistisk talesman i fildelarfrågor, har tidigare uttryckt kritik mot Ipred-lagens utformning. Nu står han bakom den nya förslaget.

– Vi ser att det finns flera typer av bevis, till exempel kan man använda sig av vittnen, säger han och ställer sig frågande till Rickardssons kritik mot intrångsundersökningar.

– Jag vill veta mer om det är så som kritiken säger, men enligt min tolkning är det inte civila husrannsakningar som i första hand ska till, säger Linander.

Fakta / Intrångsundersökning:

* En intrångsundersökning är en civiprocessuell tvångsåtgärd.

* Från den 1 januari 1999 kan rättighetsinnehavaren begära att det görs en undersökning för att säkra bevis hos den som på goda grunder misstänks för olovlig kopiering.

* Det är alltid domstol som fattar beslut om att intrångsundersökning ska få göras. Bevisen som säkrats vid undersökningen kan användas i en eventuell domstolsprocess.

* På grundval av domstolsbeslutet om intrångsundersökning har kronofogdemyndigheten en lagstadgad skyldighet att verkställa intrångsundersökningen.

Källa: Kronofogdemyndigheten