- Hon har betytt väldigt mycket. Hon förnyade barn- och ungdomsprosan, säger litteraturprofessor Boel Westin.

Maria Gripe föddes i Vaxholm 1923. Hon flyttade till Örebro vid sex års ålder och efter sin studentexamen läste hon på universitetet i Stockholm. Hon debuterade 1946 med "I vår lilla stad", men slog igenom brett först 1961 med "Josefin", starten på en romanserie som följdes av "Hugo och Josefin" samt "Hugo".

Ett framträdande drag i Maria Gripes författarskap var respekten för individen och tron på varje människas unika egenskaper, något som är särskilt synligt i den socialrealistiska "Elvis"-serien som hon skrev tillsammans med maken Harald Gripe på 70-talet. Maken, som var en känd konstnär och illustrerade omslagen till nästan samtliga hennes böcker, avled 1992.

Litteraturforskaren Ying Toijer-Nilsson, som skrivit biografin "Skuggornas förtrogna: om Maria Gripe", kommer att sakna den varma och humoristiska människa som Maria Gripe var.

- Hon har betytt mycket för hela barnboksvärlden och fick sina läsare att tänka över filosofin, världen och döden. Sedan ska man inte glömma att det även finns en viktig kvinnosakstendens i hennes böcker.

Toijer-Nilsson framhåller särskilt den så kallade "Skugg"-sviten som inleddes med "Skuggan över stenbänken" 1981, en serie på fyra böcker om de unga kvinnorna Berta och Carolin som växer upp på 1910-talet.

- Trots att det var så spännande och romantiska böcker att man inte kunde lägga dem ifrån sig så fick de ungdomar att stanna upp och tänka.

Även Boel Westin, som är litteraturprofessor vid Stockholms universitet och specialist på barn- och ungdomslitteratur, framhåller "Skugg"-böckerna.

- I "Skugg"-böckerna finns ett väldigt speciellt berättande som får läsaren att känna sig som en medaktör. Och en hel romansvit ur unga kvinnors perspektiv var heller inte så vanligt, åtminstone inte på det här djuplodande sättet, med två aktörer som får ordet i olika böcker. De är väldigt upplevelserika.

I slutet av 70-talet började Maria Gripe snegla mot författare som Edgar Allan Poe, systrarna Brontë och Carl Jonas Love Almqvist, hon ogillade det framväxande så kallade underhållningsvåldet och ville försöka skapa spänning på annat sätt. Ur den ambitionen växte dels "Skugg"-sviten, men kanske främst "Tordyveln flyger i skymningen" och "Anges Cecilia - en sällsam historia" fram. De senare kom under 80-talet att bli väldigt uppskattade - och omskakande - radioföljetonger som fick mången ungdom att gömma sig under täcket samtidigt som man lyssnade, artikelförfattaren inräknad.

Flera av Maria Gripes böcker har filmatiserats för bio eller tv. Anders Grönros gjorde "Agnes Cecilia" och "Glasblåsarns barn" under 90-talet, Kjell Grede regisserade "Hugo och Josefin" 1967 och Kay Pollaks "Elvis! Elvis!" kom 1976. "Flickan vid stenbänken" sändes som tv-serie 1989.

Maria Gripe var internationellt välkänd och utgiven på nästan 30 språk. 1974 fick hon den internationella HC Andersen-medaljen. 1982 tilldelades hon Litteraturfrämjandets stora pris tillsammans med sin make.