Stora förändringar väntar landets största högskoleutbildning: lärarhögskolan. När alliansregeringen förra sommaren utsåg tidigare universitetskanslern Sigbrit Franke att föreslå hur morgondagens lärarutbildning ska se ut var det efter kraftig kritik mot landets 26 lärarhögskolor.

I dag hoppar 35 procent av studenterna på lärarhögskolan av utbildningen. I en enkät till 8 000 nyutexaminerade lärare som SCB har gjort på utredarens uppdrag svarade bara 36 procent att de efter utbildningen var väl förberedda för läraryrket.

Ett förslag som ska öka lärarutbildningens attraktionskraft är att införa lämplighetstest för de sökande. Fler lärare ska vara forskarutbildade. Läraryrkets status ska höjas bland annat genom att universiteten och högskolorna på nytt får ansöka om examensrätt. För att ge högskolorna andrum föreslår utredaren att inga nya studenter antas under läsåret 2009/2010.

– Nu kommer vi återigen utbilda lärare som är fokuserade på de första åren och att lära eleverna läsa, skriva och räkna, säger utbildningsminister Jan Björklund (fp).

– Vi räknar med ett riksdagsbeslut under 2009, säger högskoleminister Lars Leijonborg (fp).

Marie Granlund (s), vice ordförande i utbildningsutskottet, hoppas att regeringen bjuder in till blocköverskridande samtal om framtidens lärarutbildning. Hon är positiv till förslagen om lämplighetsprövning och tydligare forskningsanknytning.

– Men vi är oroliga för att de som undervisar de mindre barnen får sämre ämneskunskaper. Det är när man är liten som man ställer de mest begåvade frågorna och då måste faktiskt lärare kunna förklara.

Lärarförbundets Eva-Lis Sirén är också oroad över förslaget att återgå till att utbilda lågstadielärare, medan Metta Fjelkner på Lärarnas riksförbund är övervägande entusiastisk till förslagen.

– Läraryrkets status höjs om jag som lärare blir expert på läs-, skriv- och matematikinlärning och ingen på gatan kan ersätta mig, säger hon.