”Invandrare är väl okej, men de måste uppföra sig som svenskar”. Så skulle man kunna sammanfatta resultatet av Mångfaldsbarometern 2007, en undersökning som görs årligen vid Uppsala universitet.

Ungefär 80 procent av de 1000 personer som svarat på enkäten säger att de har goda erfarenheter av nära kontakt med invandrare. Sju av tio tycker att invandrare ska ha exakt samma sociala rättigheter som svenskar. Men 80 procent skriver också under på att ”invandrare har en skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor”.

Mahmoud Khalfi är ordförande för islamiska föreningen i Stockholm, och även imam på Södermalms moské.

–Jag tycker att attityderna har blivit bättre med åren, men terrordåden den 11 september 2001 förändrade ganska mycket. Efter det väcktes det i och för sig också en debatt om islam på ett helt annat sätt än tidigare, säger han.

Mahmoud Khalfi tror att kontakt mellan svenskar och invandrare är viktigast för att öka förståelsen. I moskén på Södermalm tar de emot 20000 icke-muslimska besökare varje år, många av dem skolelever.

–När besökarna får ställa sina frågor rakt ut och får svar ökar förståelsen. De förstår att alla muslimer inte är terrorister och att ingenting i vår religion säger att man ska förtrycka kvinnor.

Docent Irving Palm är en av dem som utformat Mångfaldsbarometern. Sedan den genomfördes för första gången 2005 har han sett att de extrema negativa attityderna ökat. 5 procent har extrema negativa åsikter enligt årets undersökning. Exempel på en extrem åsikt i undersökningen är ”ju mindre man märker av alla utlänningar desto bättre”.

–Det kan kopplas samman med hur starkt sverigedemokraterna gick i förra valet, det finns sådana strömningar i Sverige idag. Jag tror att saker som händer runt om i världen, till exempel protesterna mot Muhammedkarikatyrerna och självmordsbombare i arabländer påverkar attityderna även här.

Negativa attityder har ett starkare fäste bland lågutbildade och människor som bor i mindre städer och på landsorten. Ett annat negativt påstående som 36 procent skriver under på är att ”många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner”.

En trend i årets undersökning är att fler vill förbjuda tjejer och kvinnor att bära slöja i skolan eller på jobbet. Nästan hälften säger i år att de vill förbjuda slöjor.

Rima Mouneimne, ordförande för islamiska kvinnoföreningen i Umeå, har märkt motståndet mot slöjor på flera sätt. Hon var aktiv i debatten när friskolan Minerfva förbjöd en flicka att gå kvar när hon vägrade att ta av sig sin slöja, något som Skolverket senare slog ner på. Men också nu när hennes 18-åriga dotter söker extrajobb märker hon att slöjan väcker starka reaktioner.

–När min dotter ringer till företag som söker personal är de ofta positiva och bjuder in henne till intervju, men när hon kommer dit och de ser att hon bär slöja säger de nej direkt, säger Rima Mouneimne.

Även hon är ute och informerar mycket, bland annat i skolor, men arbetet sker helt ideellt och Rima och de andra i islamiska kvinnoföreningen kan bara ha det som bisyssla.

–I dagsläget har vi ett moment 22. Det som skapar ökad förståelse är att svenskar och invandrare träffas och får prata med varandra i vardagliga situationer, men så länge invandrare inte släpps in på arbetsmarknaden så händer ju inte det.

Peter Hammarbäck

08-13 50 00

peter.hammarback@svd.se

Fler artiklar