I flera år före valet i höstas försökte de borgerliga partierna banka in budskapet att den svenska sjukvården lider av svåra köproblem. Det var en av alliansens viktigaste frågor. Med så höga skatter borde det inte finnas några köer alls och den vårdgaranti som den förra regeringen införde i november 2005 var ” tunn och svag och ett politiskt bländverk för att dölja ett socialdemokratiskt misslyckande”.

Men efter valsegern har regeringen inte sagt mycket om vårdgarantin trots att den senaste statistiken visar att en av fyra inte får behandling inom utlovade tre månader. Inget verkar heller planeras för att skärpa garantin, enligt Joakim Pettersson (kd) politiskt sakkunnig på socialdepartementet:

–I år satsar vi 250 miljoner på vårdgarantin eftersom den är underfinansierad och vi ska satsa på mer it, slopa stopplagen och ge patienterna rätt att välja vårdgivare. Men några förändringar av vårdgarantin är inte aktuella.

I riksdagens socialutskott låter det annorlunda. Där säger Johan Pehrson (fp) att det naturligtvis borde komma en skärpning av vårdgarantin snarast möjligt. Dagens löfte om att få behandling inom tre månader borde dras ner till en månad. Som ett första steg borde det åtminstone gälla delar av psykiatrin och cancersjukvården, säger han

–Vi pumpade på ganska bra i valrörelsen om att det var ett kvalitetsproblem med de långa köerna i vården och att vi skulle göra någonting åt dem. Vi ville också gå från ett garantilöfte till att lagstifta om en vårdgaranti som ger patienten en verklig laglig rätt till vård inom en viss tid. Med en sådan lag kan man också införa sanktioner mot dem som inte uppfyller vårdgarantin. Men tyvärr är det nog bara vi och centern som är intresserade just nu, säger Johan Pehrson.

Kenneth Johansson (c), socialutskottets ordförande, håller med om att det är bråttom med förslag.

–Så länge köerna är långa och bara tre av fyra får vård i tid är jag inte nöjd. För patienternas skull kommer jag att trycka på regeringen så gott jag kan, säger han.

Även Chatrine Pålsson Ahlberg (kd) i socialutskottet vill att regeringen agerar snabbare och inte skjuter upp förändringarna av vårdgarantin:

–Vi måste snarast hitta en modell där patienterna får sina behandlingar inom stipulerad tid. Men det är nog så att nu när vi hamnat i regeringsställning har man upptäckt att det tar ett tag att utreda och förbereda ärenden.

Mindre oväntat är domen hård från Ylva Johansson (s), tidigare socialminister, nu ledamot i socialutskottet. Hon talar om valsvek eftersom löftet inte infriats om en lagstadgad garanti.

–Med tanke på den höga politiska svansföring som alliansen hade i just den här frågan är det anmärkningsvärt att ingenting händer. De har visserligen skjutit till pengar, men problemet är inte brist på resurser eftersom landstingen har så stora ekonomiska överskott att ta från. Det är att organisera vården så att garantin kan efterlevas och där har det inte hänt någonting.

Moderaternas vårdpolitiske talesperson, Cecilia Widegren, som också sitter i socialutskottet, menar att det finns andra vårdfrågor som är viktigare just nu.

–Om inte regeringen gör något kommer säkert borgerligt styrda landsting se till att garantin fungerar ändå. Men visst ska även reglerna i vårdgarantin uppgraderas och spetsas, hur vet jag inte just nu.

Marianne Hanning, forskare vid Uppsala universitet som skrivit en doktorsavhandling där hon granskat vårdgarantin, anser att partierna ska akta sig för att tävla om regelverket.

–Det viktiga är att hitta ett lagom tryck på sjukvården. Sedan kan man politiskt markera att man tycker att väntetiden ska vara kortare för vissa diagnoser som cancersjuka. Men det är en prioritering och då får man räkna med att det kan bli längre väntetider inom annan vård, säger hon.