På utrikesterminalen på Arlanda flygplats är Masooma Yaqub den första representanten för staten Sverige som flygpassagerare möter när de granskas i passkontrollen. I snart ett år har hon, en 39-åring med examen i ekonomi i sin meritförteckning, tjänstgjort vid gränspolisen.

I dag på ramadans första dag varken dricker eller äter hon under de ljusa timmarna men arbetet rullar som vanligt. När hon sökte jobbet som gränskontrollant trodde hon själv att hennes religiösa tillhörighet - och särskilt den sjal hon bär - skulle vara lika med nobben direkt:

Jag blev nästan chockad när de gav mig chansen. De såg min kompetens istället för bara det yttre! Det kändes väldigt bra och jag är jättestolt över att kunna representera gränspolisen, säger Masooma Yaqub.

SvD har frågat de största arbetsgivarna i Stockholms län om de godkänner att anställda av religiösa skäl vill klä sig med sjal över håret. Samtliga 30 arbetsgivare - privata eller offentliga företag och myndigheter med fler än 1000 anställda i Stockholms län - svarar att de välkomnar även medarbetare med sjal.

Frågan om klädsel som bärs utifrån religiösa tolkningar har varit het i Sverige sedan 1984 då sikhen Inderjit Singh Parmar hamnade i rubrikerna. Han hade fått sparken från Göteborgs spårvägar efter att ha vägrat ta av sig sin turban. På samma vis fick Alma Mahmutovic från Alvesta för tre år sedan under sin frivilliga försvarsutbildning inom bilkåren välja mellan att bära sjal eller hoppa av.

Fortfarande vittnar många muslimska kvinnor om hur deras klädsel ses som ett hinder. Till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, kommer det då och då in anmälningar från personer som känt sig diskriminerade på grund av sin klädsel.

Fler av arbetsgivarna i SvD:s enkät svarar att vissa tjänster är omöjliga för kvinnor med sjal. På Sveriges television är policyn att nyhetsuppläsare inte får bära kläder som "tar bort intresset från innehållet i sändningarna". Skogsindustrikoncernen Holmen ser en risk att sjalklädda skogsarbetare skulle kunna fastna i maskiner och sågar.

Samtidigt svarar en tredjedel av de 30 stora arbetsgivarna i Stockholms län att de nog inte har några kvinnor som bär sjal på jobbet i sin personalstyrka. Ann-Christin Hartman, tillsynschef på DO, ser ändå en positiv trend i att allt fler inkluderar sjal som tillval till sina uniformer.

Det finns ett stort symbolvärde i att arbetsgivare som försvaret och polisen gör det. För arbetsgivarna är sjalen ett mycket litet praktiskt problem som är ganska lätt att lösa. Det är ju ändå bara ett tygstycke, säger hon.

Såväl SEB som Nordea och Handelsbanken svarar klart ja på frågan om de ser sjal som täcker håret som kompatibel med den dresscode som gäller för bankanställda. Och på Saab/General Motors klassas elegant huvudduk som "business casual".

Flera andra - som SAS, Capio S:t Görans Sjukhus och Danderyds Sjukhus - har infört sjal som tillval i sin uniform. Och i somras muckade 23-åriga Shatila Salami från sin värnplikt på F17 i Kallinge. Som Sveriges första soldat med sjal hade hon en duk i reglementsenlig färg.

På Arlanda flygplats säger Masooma Yaqub att hon så småningom gärna vill fortsätta sin karriär inom Rikspolisstyrelsen. I sitt arbete upplever hon ofta att människor hajar till över hennes klädsel.

Ibland märker hon att passagerare väljer en annan passkontroll som om de vore osäkra på henne - men oftast får hon leenden:

Särskilt andra kvinnor kan säga att de tycker att det är häftigt att se någon som jag i en sådan här roll. Det avviker kanske lite från den bild som de har av muslimska kvinnor.