Assa Abloy äger låsfabriken Mul-t-lock sedan 2000, ett företag beläget i industrizonen Barkan på Västbanken. Området är en del av den israeliska bosättningen Ariel, enligt en rapport från Diakonia, Swedwatch och Svenska kyrkan. Organisationerna uppmanade på tisdagen Assa Abloy att flytta fabriken, vilket företaget på eftermiddagen också meddelade att man gör.

”När Assa Abloy väljer att investera inom en illegal bosättning, så investerar de också i fortsatt mänskligt lidande, för både israeler och palestinier. Det innebär även att det svenska företaget bidrar till att motverka fredsprocessen, eftersom bosättningspolitiken är ett av de största hindren för denna process”, säger Bo Forsberg, generalsekreterare på Diakonia i pressmeddelandet.

Enligt internationell humanitär lag är Israels bosättningar olagliga. Assa Abloys fabrik ligger förutom på en olaglig bosättning, även på mark som kan vara privat och inte allmän. I så fall bryter företaget också mot israelisk lagstiftning, som enbart tillåter bosättningar på privat mark om ägaren gett sitt tillstånd. I dag hävdar en palestinsk familj att marken företaget ligger på tillhör dem – och något tillstånd har familjen inte gett.

– Här odlade vi vete, jag, min far och min farfar. Före 1967 ägde min familj marken i industriområdet Barkan där den svenskägda fabriken Mul T Lock nu ligger, säger palestiniern Jamil Daoud till Sveriges Radio. Men just som veteskörden skulle inledas i juni 1986 kom grävskoporna.

Han tycker det är chockerande att Sverige är inblandat i ett företag på ockuperad mark.

– Vi som trodde att Sverige stod för rättvisa, att Sverige var emot Israels ockupation. Hur kan ni tillåta att ett svenskt företag deltar i ockupationen och tjänar pengar på det? säger han till SR.

Staten Israel uppmuntrar investeringar på ockuperad mark, inhemska som utländska, genom att erbjuda en rad förmåner till företag som investerar i industri, turism och fast egendom. Assa Abloy bekräftar att Mul-T-Lock tar emot sådana förmåner, men avstår från att uttala sig om omfattningen.

De statliga AP-fonderna som ansvarar för att investera svenskarna pensionspengar har en ägarandel som uppgår till 1,27 miljarder kronor i Assa Abloy. Detta innehav ska nu ses över av AP-fondernas analytiker. Generellt har AP-fonderna en etik som baseras på internationella konventioner. När företagen bryter mot dem brukar de exkluderas, efter att det finns ett objektivt och verifierat underlag för konventionsbrottet.

– Det är en tydlig process. Det känns som att det finns skäl att titta på Assa Abloy, absolut, säger en källa inom AP-fonderna till SvD.se.

Assa Abloy vägrade först kommentera rapporten, men på tisdageftermiddagen säger företagets informationschef att fabriken kommer att flyttas.

”Att enheten skall flyttas råder det ingen som helst tveksamhet kring. Den interna utredningen arbetar endast med de praktiska förutsättningarna för flytten”, skriver Assa Abloy i ett pressmeddelande, där man också beklagar att fabrikens position på Västbanken inte uppmärksammats internt tidigare.

Foto: jenny alven

Assa Abloy

2007 hade Assa Abloy 32 000 anställda över hela världen och den årliga omsättningen uppgick till 33,5 miljarder SEK (motsvarande cirka 5 miljarder USD). I slutet av 2007 var AB Latour, Säkl, Melker Schörling AB, Alecta och Swedbank Robur Assa Abloys största aktieägare. Enligt den senaste statistiken uppgår de svenska AP-fondernas ägarandel till ett gemensamt värde av 1,27 miljarder SEK (cirka 210 miljoner USD).