Det är i en så kallad närtidssatsning som regeringen nu budgeterar 7,6 miljarder kronor för de kommande två åren. Redan beslutade infrastrukturbyggen ska i ett första läge ”rivstartas” eller skyndas på. Totalt beräknar regeringen att uppemot 24 miljarder statliga kronor kommer att krävas för att genomföra de drygt 100 projekten från Trelleborg till Haparanda.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson pekar på att flaskhalsar i trafiken gör att det brådskar:

–I den här närtidssatsningen satsar vi pengar här och nu för att lösa upp de proppar som sossarna lämnade efter sig. Det här är satsningar som kommer att märkas av pendlare i storstäder och av alla som är beroende av fungerande vägar.

Det blir mer asfalt än järnvägsspår. Näringsdepartementet beräknar att de planerade väggbyggena totalt kommer att kräva betydligt större satsning än järnvägsspåren: 17 miljarder kronor mot 6–7 miljarder kronor för spårtrafiken.

Den totala finansieringen kommer dock först i den stora infrastrukturpropositionen för åren 2010–2021 som presenteras senare i år. I flera byggprojekt har regeringen ställt krav på medfinansiering av kommuner, som E4 vid Sundsvall och E4/E12 vid Umeå. Även bilisterna själva ska med broavgifter bidra till kassan är planen. Precis som det idag är för Öresundsbron och Svinesundsbron.

Åsa Torstensson betonar att infrastrukturmiljarderna är en del av regeringens politik för att underlätta för de transportberoende företagen. Ett exempel är att tjälskadade vägar i Norrland ska lappas ihop och säkras, till glädje för skogsindustrin.

–Detta må kallas en infrastruktursatsning men det är i grunden ett företagarpaket och ett jobbpaket som ger bättre förutsättningar för konkurrenskraft.

Enligt Åsa Torstensson uppfyller satsningen nästan samtliga de önskningar som Banverket haft för järnvägsbyggen. Den ökade järnvägstrafiken under senare år har inneburit problem i form av förseningar och flaskhalsar och nu ska det rättas till.

Karin Svensson Smith, miljöpartiets ledamot av riksdagens trafikutskott, är däremot kritisk. Hon hade helst velat se att allt nu satsades på att utveckla den miljövänligare kollektivtrafiken.

–Det här stämmer dåligt överens med vad man skrev i regeringsförklaringen, nämligen att klimathotet är vår tids största utmaning. Det är sorgligt men ingen överraskning, säger hon.

Även Kjell Andersson, chef Naturvårdsverkets energi- och transportenhet, påpekar att ökad satsning på vägtrafik inte för staten närmare målen för klimatpolitiken. Han konstaterar dock att om tio år kanske bristen på fossila bränslen och en snabb teknikutveckling inom bilindustrin givit minskade koldioxidutsläpp.

Och en satsning på järnvägar leder inte omedelbart till färre godstransporter på hjul, menar Kjell Andersson.

–I slutändan är det en kostnadsfråga. Omlastningskostnader för gods som transporteras på spår anses för höga. Järnvägssatsningar skulle sannolikt behöva kombineras med kilometerskatt på godstransporter på vägarna.