Den borgerliga regeringen skulle i höst slå fast försvarets utveckling för åren 2010–2014. Det beskedet upprepades så sent som den 14 augusti i riksdagen, en vecka in i Georgienkriget, av försvarsminister Sten Tolgfors (m).

Men nu försenas regeringens proposition om försvarets inriktning. Den läggs i  stället fram i februari–mars nästa år, enligt flera källor. Förseningen bekräftas också av försvarsministern:

– Anledningen är att jag vill göra en förnyad och uppdaterad säkerhetspolitisk bedömning utifrån vad som hänt i Georgien. Vi behöver en seriös analys av det som skett, säger Sten Tolgfors till SvD.

Han understryker att konflikten ännu pågår med ryska trupper kvar i Georgien. Försvarsberedningen, där samtliga sju riksdagspartier ingår, lämnade sina rapporter i december och i juni. Dessa ska nu kompletteras med helt nya underlag från regeringen och Försvarsmakten.

– Försvarsdepartementet kommer ihop med UD, naturligtvis också mot bakgrund av militära analyser, att göra en uppdatering och fördjupning, säger Sten Tolgfors som vill kunna sätta in förband snabbare än i dag.

Sverige har på papperet 30 000 soldater och officerare i reguljära förband. Men när försvaret med politikernas välsignelse i början av 2000-talet tog ”strategisk time-out” skrotades alla mobiliseringsförråd. Därför tar det i  dag ett år att utrusta och få 10 000 man på fötter. Att öva och sätta in alla 30 000 soldaterna tar tre år.

– Vi såg i Georgien att det inte var stora styrkor, ett par 10 000-tals man på sin höjd på ryska sida. Däremot skedde det mycket snabbt – och så har inte svenska försvaret varit politiskt styrt tidigare, säger Sten Tolgfors och tillägger:

– Det andra är att användbarheten måste öka. Jag vill ha förband som är användbara både borta och hemma, understryker han.

Ett försvar med anställda och kontrakterade soldater men utan värnpliktiga, kostar mer. Det visar erfarenheter från andra länder som har oförändrade eller höjda försvarsanslag. Det rimmar dåligt med regeringens beslut att försvarsanslagen ska minska med 350, 620 och 980 miljoner för de kommande tre åren.

– Jag kommenterar inte hur anslagen kommer att se ut. Däremot är det viktigt att se på resursanvändningen, säger Sten Tolgfors.

Men inom regeringen ifrågasätts också försvarspolitiken. Sverige har nästan gett upp försvaret av territoriet och satsat på ett litet och lätt insatsförsvar med låg stryktålighet i ett krig. Folkpartiledaren Jan Björklund gjorde den 21 augusti ett utspel om att Sverige ligger nära kärnvapenmakten Ryssland och kan utsättas för ”direkt hot” . Han uteslöt inte att det kan ”bli läge att ytterligare stärka försvaret”.

Behöver försvaret stärkas?

– Det vi ser i Georgien är att snabbhet är en avgörande faktor. Det var inte stora styrkor, utan Ryssland har satsat på snabbt rörliga och tillgängliga förband, svarar Sten Tolgfors.

Innebär det oförändrade eller ökade anslag?

– Före diskussionen om anslagens storlek ligger diskussion om uppgifter. Och den baseras på beskrivningen av omvärlden. Nu gör vi en fördjupad analys av det säkerhetspolitiska läget i omvärlden. Som grund för det ligger en inriktningsproposition som handlar om uppgifter. Nästa steg blir dimensionering av försvaret.

Och kostnaderna?

– De blir ett utfall av dimensioneringen, men där är vi inte än, svarar försvarsministern.

Mikael Holmström

08-13 56 36

mikael.holmstrom@svd.se

Fler artiklar