FRA-lagen i kombination med tidigare förordningar gör det fullt möjligt att kartlägga människors sociala nätverk, skriver forskarna. Problemet har varken kommenterats av regering eller riksdagen, vilket får experterna att misstänka att riksdagsledamöterna fattat sitt beslut utan att ha tillräcklig kunskap om konsekvenserna.

– Visst kan man vara efterklok, men debatten har förändrat ursprungsförslaget till det bättre och framkommer det nu att det finns brister i lagen måste det fram, säger riksdagspolitikern Karin Enström (m).

I artikeln uttrycker experterna oro över att uppgifter om sociala relationer, politiska åsikter, beteendemönster, intressen och ursprung idag lämnas via "elektroniska fotspår" som kan samköras i en dator, för att sedan ge ett så kallat sociogram över personens levnadsmönster och beteenden.

Sociogrammet skulle med rätt analysverktyg kunna ge en omfattande information om personer på individnivå.

– Finns det någon som vill missbruka den här sortens information, så gör de det ändå. Därför måste det finnas processer för att kontrollera att det inte sker, säger Enström.

FRA har hittills tillbakavisat kritiken mot att spana på privatpersoner, bland annat med argumentet att informationsbehandlingen inte görs av människor. Signalspaningsexperterna menar att det är just det som är problemet, eftersom det är den automatiserade samkörningen av information som kan förvandlas till en fullständig kartläggning av en människas liv.

Riksdagsledamoten Allan Widman (fp) menar att experterna fått allt om bakfoten.

– De har blandat ihop två olika lagar. Jag bedömer textens juridiska värde som mycket lågt. För mig är det mycket märkligt att de här forskarna och experterna vill sätta sina namn under artikeln, säger Widman.