När Heba Shemais som ung växte upp i Egypten var det lätt att fasta, säger hon. Där märktes ramadan i hela samhället. Som i andra övervägande muslimska länder är månaden en tid av offentligt firande i glädje.

Nu arbetar hon, som hunnit bli drygt 50, som överläkare på intensiven på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Med de långa arbetspassen vore det svårt att fasta av hänsyn till patientsäkerhetsskäl, bedömer hon.

I grunden känner hon ändå att strävan efter att vara en god muslim är densamma som strävan efter att vara en god människa.

–I mitt arbete blir just det väldigt konkret. Som läkare känner jag ofta att vi tävlar mot naturen när vi försöker rädda livet på en svårt sjuk människa som kommer in.