I Dorotea kommun i Västerbotten kostar varje elevs skolmat nästan 7 000 kronor mer per år än i Vara. Det placerar kommunerna i toppen och botten på Skolmatens vänners senaste rankinglista som offentliggjordes idag. De båda kommunerna betalar 9 790 kronor respektive 2 870 kronor per elev och år.

– Jag skulle gärna vilja ha mer pengar men kommunen har gjort neddragningar så jag får klara mig så gott det går. Vi har till exempel inte fått några extra pengar till ekologiskt eller för att täcka prisökningen på livsmedel men jag tycker ändå att vi lyckas bra. Vi serverar två rätter varje dag med ett rikligt salladsbord och ett vegetariskt alternativ, säger Anki Torstensson, kostchef i Vara till SvD.se.

Livsmedelsverket tycker att det är orättvist att det skiljer så mycket mellan vad maten får kosta i olika delar av landet.

– Vi skulle vilja att våra rekommendationer kopplades till skollagen så att det inte bara är kommunens ansvar att se till att det finns kostnadsfri lunch till alla skolbarn men även att den är näringsrik, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket till SvD.se.

Samtidigt påpekar hon att kostnad inte alltid är det viktigaste ur näringssynpunkt.

– En del skolor är duktiga på att laga från bra råvaror utan halvfabrikat medan andra lägger mer pengar på personal än själva maten, säger hon.

I sammanställningen ingår kostnader för livsmedel, personal samt transporter. Rikssnittet ligger på 4 610 kronor per elev medan de tre största städerna ligger både snäppet under och över rikets genomsnitt. I Stockholms kommun kostar varje skolelevs mat 4 940 kronor per år, i Göteborg 4 890 kronor och i Malmö 4 100 kronor om man ser till föregående år.

Procentuellt har matkostnaderna i Trosa, Gullspång och Boxholm minskat mest sedan 1996 medan den överlägset största satsningen skett i Sandviken där man ökat anslagen för skolmat med 342,8 procent sedan 1996.

Men det är inte bara vad som serveras som är viktigt utan även hur maten serveras, menar Livsmedelsverket. Matsalsmiljön bör utstråla lugn och ro för att barnen ska kunna äta utan att stressa och man bör även äta på fasta tider någon gång mellan 11-13 så det inte blir för stora uppehåll mellan måltiderna.

Fråga

Du som går i skolan: Hur är din skolmat?

Visa resultat

Fråga

Du som gått ut skolan: Hur minns du din skolmat?

Visa resultat

Fakta

Det här bör skollunchen innehålla:

– potatis, pasta, ris eller gryn

– grönsaker

– någon nyckelhålsmärkt spannmålsprodukt, till exempel bröd

– nyckelhålsmärkta kött- och charkuteriprodukter

– nyckelhålsmärkta mejerivaror

– mjuka matfetter, helst nyckelhålsmärkta

– fisk varje vecka

– lättmjöl och vatten

Källa: Livsmedelsverket