På fredag ska den statliga LSS-kommittén lämna sitt slutbetänkande när det gäller reglerna för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och lagen om personlig assistans. Kommittén har tagit hela fyra år på sig att arbeta fram förslag på hur man under 3–5 år ska kunna spara 3,3 miljarder på en service där kostnaderna galopperat iväg sedan lagen kom till 1994. Bara mellan 2000 och 2005 ökade kostnaderna för personlig assistans med över 100 procent.

Utgiftsökningen ska dämpas genom att reglerna blir lika över hela landet samtidigt som finansi­eringen av all personlig assistans förstatligas. Idag står kommunerna för kostnaderna upp till 20 timmar i veckan medan staten står för den assistans som överstiger 20 timmar.

–Redan idag står staten för två tredjedelar av utgifterna så det är ingen stor förändring på det viset, men vi tror att verksamheten kan bli effektivare med bara en huvudman och dessutom blir det lättare att införa nationellt enhetliga regler, säger Kenneth Johansson (c), ordförande i LSS-kommittén.

Exakt hur de nya reglerna ska se ut från 2010 vill han inte avslöja, men helt klart kommer tillämpningen att stramas åt i län där man idag är mer generös än andra med att bevilja personlig assistans. Det gäller exempelvis i Dalarna, Västernorrland och Stockholm.

–Handikapplagarna ska gälla, behovet ska avgöra och alla ska få en individuell prövning men på marginalen kan det innebära att man inte får en viss hjälp som man kanske vant sig vid. Men jag tror ingen ska behöva bli helt utan assistans genom regelförändringarna, säger Kenneth ­Johansson.

Försäkringskassan har nyligen redovisat de regionala skillnader som finns när det gäller antalet timmar som en person kan få i veckan. Mest generös är man i Dalarna med 117,3 timmar i veckan medan man är mest njugg i Kronoberg med i genomsnitt bara 86,2 timmar. Här kommer utredningen rekommendera att snittet ska ligga på 100 timmar i veckan för landets cirka 18000 personer som har personlig assist­ans.

–Genom att Försäkrings­kassan inte längre är indelad i olika länskassor har vi redan påbörjat en mer enhetlig bedömning. Men det finns kvar en del skillnader exempelvis genom att det på sina håll är lättare att få dubbel assistans och då blir det många fler timmar, säger Annika Sundin, verksamhetschef på Försäkringskassan.

Den totala kostnaden för LSS ligger idag på drygt 40 miljarder kronor per år. Ungefär hälften går till personlig assistans. Resten handlar om sysselsättning och boende som ska ligga kvar på kommunerna samt råd, stöd och hjälpmedel som landstingen ska fortsätta ansvara för.

För psykiskt funktionshindrade införs en laglig rätt till daglig syssel­sättning och den reformen väntas kosta omkring 500 miljoner om året.

Kommittén vill även öka till­synen och kräva tillstånd för ­företag och andra att få arbeta med personlig assistans. Det blir krav på utbildning och lämplighet och det ska också bli registerkontroller av assistenter som ­arbetar med barn.

Enligt gjorda beräkningar finns ett missbruk på omkring 700 miljoner om året när det gäller utbetalda ersättningar för personlig assistans.

–Vi vet att det förekommer fusk och det ska stävjas, säger Anne Marie Brodén (m) som också sitter i LSS-kommittén.

–Det ska bli slut med att betala ut trivselpengar hur som helst. Kontrollen ska skärpas och vi kommer ställa krav på Försäkringskassan att polisanmäla alla fall av missbruk som upptäcks, säger hon.

Fredrik Mellgren

08-13 58 59

fredrik.mellgren@svd.se

Fler artiklar