Förra året genomförde Arbetsmiljöverket runt 2 500 inspektioner i landets skolor. Men antalet besök kommer att minska kraftigt till cirka 1 700 om året.

– Våra årliga anslag ska minskas med 30 procent till år 2009 och därmed kommer antalet inspektioner i skolorna att minska med ungefär lika mycket, säger Stefan Hult, inspektör vid Arbetsmiljöverket.

Skolorna omfattas av arbetsmiljölagen som bland annat ska se till att luften är ren och ljudnivån acceptabel. Men som SvD:s granskning visat är det många skolor som inte lever upp till lagen. Enligt Stefan Hult behöver skolledningarna ofta hjälp från Arbetsmiljöverket med att upptäcka sina brister och rätta till dem. Men nu minskar alltså kontakten mellan den kontrollerande myndigheten och skolorna.

– Det är synd för skolorna behöver kontrolleras och de behöver också stöd. I många kommuner är skolorna exemplariska men på andra håll har skolorna så dålig miljö att jag aldrig skulle sätta mina egna barn där, säger Stefan Hult.

Skolminister Jan Björklund (fp) betonar att ansvaret för att skolorna följer lagen ligger hos kommunerna. Argumentet att det saknas pengar duger inte.

– Nej, det argumentet håller inte i längden. Kommunerna vill ju väldigt gärna ha ansvar för skolan och då måste de visa att de kan sköta det. Det är en prioriteringsfråga, vissa är duktiga på att prioritera utbildning, vissa är sämre.

Enligt en grov uppskattning från Sveriges kommuner och landsting, SKL, lägger kommunerna cirka två miljarder kronor om året på att underhålla och renovera skolorna. Men flera politiker och skolledare som SvD har talat med vittnar om att prioriteringarna skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna. Vissa satsar stora summor på miljön i skolorna medan andra uppges sopa problemen under mattan.

– Jag har besökt rätt många skolor i andra länder och vill ändå säga att Sverige har bland de bästa skollokalerna i världen. Men jag tycker naturligtvis att alla skolor ska vara hela, rena och fräscha och det finns säkert mycket att göra på vissa håll, säger Jan Björklund.

Lämnar man inte eleverna i sticket när skolmiljön helt avgörs av enskilda kommuners prioriteringar?

– Ja, men så fungerar vårt samhällssystem. Vi i folkpartiet vill ju förstatliga skolan, det är det enda sättet att komma ifrån olikheterna mellan kommunerna. Men det är inget annat parti som vill att skolan ska bli statlig igen.

Kristdemokraternas talesperson i skolfrågor, Gunilla Tjernberg, tycker att staten borde hjälpa till att finansiera upprustningen av landets skolor.

– Det borde finnas en gemensam nationell pott någonstans i statsbudgeten där skolorna kan söka bidrag för renoveringar. Vi måste lyfta frågan till en nationell nivå, säger hon.

Jan Björklund är dock skeptisk till förslaget.

– Om man kan söka pengar från staten kommer ju alla göra det och på så sätt krypa ifrån sitt ansvar. Den som har ansvar för skolan måste ju också stå för finansieringen. Men om det förslaget kommer från kristdemokraterna i en budgetförhandling ska jag ta ställning till det.

Enligt en rapport från Rådet för arkitektur form och design som presenteras i september är samordningen dålig mellan de myndigheter som ansvarar för skolmiljön. Det splittrade ansvaret gör att ingen riktigt tar frågan på allvar, hävdar rådet. Men Jan Björklund har svårt att se att det skulle vara ett stort problem.

– Så är det ju för alla byggnader att det finns olika experter och myndigheter som granskar dem ur olika aspekter.

Per Ingvarsson

08-13 52 38

per.ingvarsson@svd.se

Fler artiklar