Att organisationer som Nationalsocialistisk front (NSF) och Svenska motståndsrörelsen (SMR) tillåts propagera för och sprida sina rasistiska idéer strider mot konventionen, står det i rapporten som på måndagen presenteras för FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD) i Genève.

FN-förbundet vill att Sverige tydligare håller sig till konventionen - och uppmanar regeringen att se till att svensk lagstiftning överensstämmer med den.

- Vi vill i första hand att Sverige faktiskt inte blundar för detta. Man måste bestämma sig för hur man ska hantera det här åtagandet, säger ordföranden i Svenska FN-förbundet, riksdagsmannen Aleksander Gabelic (s).

TT: Så ni vill i princip att man förbjuder den här typen av organisationer?

- Vi tycker att diskussionen måste upp, det är det som är det viktiga. Man kan inte bara blunda, och det rimliga är att man följer konventionen om man inte har något bättre att komma med.

TT: Hur ska det avgöras vilka organisationer som bör förbjudas?

- Om Sverige skulle följa konventionen, då måste man naturligtvis utveckla former för hur man ska pröva detta. Och vi har inga absoluta uppfattningar om hur det ska ske. Det måste ske på ett sätt så att det förankras i det svenska samhället, säger Aleksander Gabelic.

Rapporten, som presenteras i samband med att Sverige granskas av CERD, tar upp ytterligare en mängd punkter som för förbättras.

- Det handlar om ett helt paket som måste bli bättre, säger Aleksander Gabelic och fortsätter:

- Vi vill ha en nationell strategi mot organiserad rasism.

Sedan Sverige senast förhördes av CERD, i februari 2004, har antalet anmälda hatbrott ökat i landet, enligt rapporten. Men det svenska rättsväsendet har inte kunnat hantera ökningen, skriver FN-förbundet. Metoderna som används vid brottsutredningarna anses vara otillräckliga då få anmälningar leder till åtal.

Dessutom anmäls inte alla brott eftersom offren i stor utsträckning saknar förtroende för myndigheterna eller insikt i vad som är ett hatbrott. För att öka rättssäkerheten bör därför fler personer med utländsk bakgrund anställas inom rättsväsendet, så att personalen i högre grad speglar det svenska samhället.

Rapporten tar även upp goda exempel som bör utvecklas:

- Stockholmspolisens hatbrottsjour tycker vi är ett väldigt positivt exempel. Det behövs mer av sådana specialenheter, säger Aleksander Gabelic.