Många människor flyr till Sverige från krigshärjade länder. Bland dem som söker skydd här döljer sig personer som själva har begått brott mot krigets lagar. De kan ha deltagit i tortyr och avrättningar av civila.

Den svenska polisen har hittills varit dåligt rustad för att sätta fast krigsförbrytare. Några ­poliser har arbetat med folkrättsbrott, men samordningen har ­varit dålig och utredarna har ­varit utspridda över landet.

För att råda bot på det har en ny krigsbrottskommission inrättats vid Rikskriminalpolisen i Stockholm. Kommissionen har nio medarbetare och började ­arbeta i mars.

Fyra specialiserade åklagare vid internationella åklagarkammaren är också kopplade till gruppen.

Just nu arbetar kommissionen aktivt med fyra utredningar om brott som misstänks ha begåtts under krigen på Balkan på 1990-talet.

I samtliga fall har åklagare beslutat att inleda förundersökningar mot personer som befinner sig i Sverige. Misstankarna gäller grova folkrättsbrott, berättar en av utredarna, kriminal­inspektör Tomas Ackheim.

Krigsbrottskommissionen går samtidigt igenom ett stort antal andra ärenden för att avgöra vilka som är värda att arbeta vidare med. Gruppens mål är att nå fram till ett åtal under det första året.

–Det kan tyckas vara ett lågt satt mål, men detta är mycket svåra ärenden som tar väldigt lång tid att utreda, säger Tomas Ackheim.

Hur många krigsförbrytare som bor i Sverige är svårt att uppskatta, men troligen är det långt fler än dem som det finns konkreta misstankar emot. Polisens tidigare samordnare för krigsbrotts­ärenden uppskattade förra året antalet till runt 1000.

–Jag är övertygad om att det finns ett mörkertal, säger Tomas Ackheim.

De flesta av de fall som krigsbrottskommissionen arbetar med har polisen hittat hos Migrationsverket. Än så länge är det sällsynt att utredarna får tips från privatpersoner.

–Det finns troligtvis fler som skulle kunna lämna tips till oss. Problemet är att många inte ­vågar, till exempel för att de har släktingar som bor kvar i hemlandet, säger Ackheim.

De misstänkta krigsförbrytarna i Sverige kommer främst från länderna på Balkan eller Irak. Utöver detta kan det enligt Tomas Ackheim finnas förövare från ­andra krigshärjade länder som Afghanistan, Somalia, Sierra Leone och Sudan.

Tomas Ackheim är specialiserad på fall som har koppling till före detta Jugoslavien och har ­tidigare arbetat i tio år i holländska Haag vid FN:s domstol för krigsförbrytelser i före detta Jugo­slavien. Han har främst offren och deras anhöriga i tankarna när han arbetar med fallen.

–Förutom att skyldiga till alla brott ska straffas så handlar detta om att ge anhöriga någon form av rättvisa.

Under våren har Tomas Ackheim gjort flera resor till Bosnien för att gräva i arkiv och förhöra olika personer.

–Eftersom det ofta har gått lång tid sedan brotten begicks är dokument det viktigaste bevismaterialet. Det kan till exempel handla om dokumentation av ­militära order.

Vittnesuppgifter kan däremot vara svåra att få fram, förklarar Tomas Ackheim.

–Många har intervjuats kanske sex–sju gånger och är utleda på att berätta sin historia. De kanske inte vill, kan eller orkar be­rätta.

I en del fall börjar det dess­utom bli bråttom. Vissa av brotten som utreds preskriberas efter 15 år. Den tidsgränsen riskerar nu att passeras för brott som begicks under Jugoslavienkrigen.

Björn Malmström

08-13 54 12

bjorn.malmstrom@svd.se

Fler artiklar