Kan den som älskar FRA vara snäll och räcka upp handen? Statsrådens brist på engagemang är en förklaring till regeringens fortsatta FRA-frossa. Partipiskorna är en annan.

"Inte ens om du frågade mig vad vi har för blommor i rabatten skulle jag berätta". Så svarade en chef på FRA, dagen före riksdagsbeslutet om den utvidgade signalspaningen.

Men direkt efter klubbslaget plockade FRA av sig lösmustascherna. FRA-chefen Ingvar Åkesson gav sig ut på pr-turné där han försvarade den nya lagen.

Han har haft eldunderstöd av förslagets pappa, förre försvarsministern Mikael Odenberg (m), som skickade ut ett pressmeddelande sent samma kväll som riksdagen fattade beslut.

Lagen är till för att "kartlägga yttre hot mot svenska medborgare och svenska intressen", skrev Odenberg. Och bemötte kritiken att lagen tillkommit "kuppartat": till underlaget hör bland annat två offentliga utredningar, en remissrunda och ett yttrande från lagrådet.

FRA-chefen själv och en avhoppad försvarsminister är alltså de mest engagerade advokaterna för den nya lagen, medan regeringen offentligt inte har visat annat än ljummet engagemang.

Och svalt intresserade statsråd förlorar självklart en debatt mot brinnande kritiker i de egna partierna, på bloggar och på ledarsidor.

Samtidigt kommer det allt fler vittnesmål om att partiledarna faktiskt har varit engagerade. Men då har det främst handlat om att förmå oliktänkande i de egna partierna att anpassa sig.

Folkpartisten Camilla Lindberg var den enda borgerliga riksdagsledamot som röstade nej, trots varningar för att bli utfryst i partiet. Moderaten Karl Sigfrid kvittade ut sig, och berättar att annat än politiska skäl fick honom att inte rösta nej.

Piskorna plockades fram för att partiledningarna snabbt ville få förslaget genom riksdagen, och därmed kunna stärka bilden av regeringsdugligheten.

Men när partiledare och statsråd inte kämpar för förslaget offentligt blir bilden en annan. Av en regering som inte är särskilt engagerad, men ändå tvingar riksdagsledamöter att rösta mot sin egen övertygelse

Den bilden är ingen framgång för regeringens pr-strateger.