Det är känt att många svenskar lider brist på D-vitamin under vinterhalvåret. Tidigare har denna brist kopplats till bland annat benskörhet och vissa cancersjukdomar, men nu stärker en stor amerikansk studie även sambandet med hjärtinfarkt.

Forskare vid Harvard school of public health har i tio år följt 18225 män som vid studiens början var i åldern 40 till 75 år. Under perioden drabbades 454 män av hjärtinfarkt. Analyser av blodprover visade att risken var mer än fördubblad för de med minst D-vitamin i blodet, men även de med genomsnittliga halter löpte 60 procent ökad risk. Resultaten publiceras i den prestigefyllda tidskriften Archives of internal medicine.

Antalet män som dog i hjärtinfarkt var för lågt för att man ska kunna dra säkra statistiska slutsatser, men enligt huvudförfattaren Edward Giovanucci finns tecken på att den kopplingen snarast är ännu starkare.

–De låga halter av D-vitamin som förknippades med ökad risk för hjärtinfarkt är mycket vanliga bland svenskar på vinterhalvåret. Bland invandrare, oavsett hudfärg, har de flesta en sådan brist hela året, säger Mats Humble, psykiater verksam på Värmdö, som i fjol drog igång en uppmärksammad debatt kring D-vitamin i Läkartidningen.

I höstas rapporterade forskare från Charles R Drew Universitetet i Los Angeles att man sett en koppling mellan brist på D-vitamin och ett flertal viktiga riskfaktorer för hjärtinfarkt som övervikt, högt blodtryck samt försämrade blodfetter och sockerbalans.

Den största studien hittills där man låtit försökspersoner äta tillskott av D-vitamin gav dock inte alls några tydliga effekter. I den studien som ingick i Womens health initiative fick drygt 36000 kvinnor antingen tillskott av kalcium och D-vitamin eller sockerpiller.

Edward Giovanucci och hans medförfattare vid Harvard påpekar att de tillskott som då gavs sannolikt var alldeles för små för att kunna ge någon effekt. Omräknat i de blodvärden som nu studerats skulle de bara minska risken med ungefär 4 procent. Enligt författarna krävs betydligt mer resoluta tillskott så att halten D-vitamin i blodet tredubblas.

För att uppnå det behövs tillskott i storleksordningen 3000 internationella enheter, IU, per dag. Det motsvarar 75 mikrogram per dag, alltså väsentligt över de 7,5 mikrogram per dag som Livsmedelsverket rekommenderar barn och vuxna.

En genomgång av forskningen kring D-vitamin är utlovad i samband med den kommande översyn av de nordiska näringsrekommendationerna som Livsmedelsverket aviserat.

– Det som saknas för att myndigheterna ska ändra rekommendationerna är en riktigt stor och väldesignad behandlingsstudie, med en obehandlad kontrollgrupp. Problemet är att läkemedelsindustrin som normalt sponsrar de flesta stora studier inte har något att vinna på att bevisa några fördelar med D-vitamin, som man inte kan ta patent på, säger Mats Humble.

Han menar att de människor som i forna tider bosatte sig långt från ekvatorn var tvungna att utveckla metoder för att klara bristen på D-vitamin.

– Den kanske viktigaste källan långt fram i tiden var salt sill. Idag sitter ungdomarna inne framför datorn och äter thai- eller texmexmat som aldrig var avsedd för att täcka detta behov, säger Mats Humble.

Fakta

Sill och sol bra skydd

Mest D-vitamin i fisk (mikrogram per 100 gram)

Flat och varmrökt ål: 98 mikrogram

Gös: 29 mikrogram

Abborre: 21,4

Lax: 16

Sardiner i olja: 15

Makrill: 14

Berikad lättmjölk: 0,38 mikrogram

Sill: 12

Gädda: 5,6

Äggula: 4

Kyckling med skinn: 2,5

Kantareller: 2,5

Punchrulle (Dammsugare): 1,42

Mandelkubb: 1,25

Mellanmjölk (berikad): 0,38