Orsaken till att han lämnade Rikspolisstyrelsen var enligt Persson den konsekventa utarmningen av polisen. För mycket resurser satsas på centrala polismyndigheter och byråkrati, medan de lokala polismyndigheterna utarmas.

Han är också kritisk till utnämningen av Bengt Svenson som ny rikspolischef.

– Man väljer mellan en stark och kompetent kvinna som Carin Götblad och Bengt Svenson och så tar man Svenson. Inget ont om honom som person men jag vill ha en fungerande polis. Med den här takten kommer alla Sveriges poliser sitta på Kungsholmen om några år, säger Leif G W Persson.

Två dagar efter Perssons utspel i Expressen där han meddelade att han säger upp sig från sin tjänst är reaktionerna många. Flera poliskollegor, bland annat polisförbundets ordförande Jan Karlsen, välkomnar beslutet. Persson har tidigare kritiserats för ett magert forskningsresultat. Flera av kritikerna bland annat före detta rikspolischefen Björn Eriksson menar att det snarare är detta som är orsaken till avhoppet.

– Jag tror att han slutligen har insett att situationen är ohållbar. Han har haft sin tjänst under så lång tid och inte gjort ett dugg. Hans avhopp kommer inte en dag för tidigt, säger Eriksson och tillägger:

– Han är bra på att leverera oneliners och skriva deckare men i vetenskapliga sammanhang har han inte producerat någonting. Det finns väldigt många duktiga kriminologer som inte har kunnat komma fram eftersom han har suttit som en bromskloss i systemet.

När Polishögskolans forskningsenhet lades ner flyttade Leif G W Persson till Brå, så småningom återkom han till Rikspolisstyrelsen. Själv tillbakavisar han kritiken och menar att personliga motsättningar ligger bakom.

– Björn Eriksson fick sparken och det är han sur för fortfarande. Det stora problemet på Rikspolisstyrelsen har varit resurser. Jag har ingen som helst möjlighet att forska eftersom det saknas medel för forskning. Ändå har det blivit fem forskningsrapporter på fem år. Jag har också försökt få uppdrag i fyra års tid utan resultat.