Rikskriminalens underrättelsetjänst har flyttat sitt fokus från knarkkurirer och smålangare till de globala drognätverken.

– När man tog en kurir ersattes denne med en ny. Men nu märks det när en hel organisation är utslagen – från distributörerna till producenten, berättar Thord Modin, chef för Rikskriminalens underrättelsetjänst.

Han säger att nio av tio ärenden numera sträcker sig utanför Sveriges gränser. Samarbetet med andra underrättelsetjänster i världen har exploderat och Sverige har haft avgörande betydelse i operationer som resulterat i att flera ton knark beslagtagits.

Ett exempel är en serie beslag som gjordes i flera EU-länder under våren.

– Där var vi med och slog ut en brottsorganisation som varje år förde in mellan tre och fem ton kokain till Europa. Cirka 30 personer greps runtom i världen. Den organisationen är nu borta från kartan, säger Thord Modin.

I samband med operationen samarbetade Rikskriminalens underrättelsetjänst med bland annat USA:s narkotikapolis och utländska tullmyndigheter. En del av de gripna är svenskar och just nu pågår en stor internationell utredning.

– När man har identifierat att någon person i Sverige har koppling till organiserad brottslighet kartlägger man den personen. Nästan alltid visar det sig att brottsligheten är internationell. Då kontaktas underrättelsetjänsten. Vi följer bland annat drogernas väg och kartlägger rutterna.

I slutskedet kopplas åklagare in och de inblandade polismyndigheterna kommer överens om en tidpunkt då de kan slå till mot gärningsmännen samtidigt i sina respektive länder.

– Vi försöker synka tillslagen. Det är det mest effektiva. Tidigare har vi inte jobbat på det här sättet, förklarar Thord Modin.

Han säger att en del av drogerna som beslagtas har Sverige som slutdestination. Knarket kommer via olika rutter, samlas upp i depåer i bland annat Västafrika och på Balkan där det lastas om och fraktas vidare. Men det finns även rutter som går direkt från Sydamerika till Sverige, bland annat genom så kallade sväljare, människor som sväljer inplastade droger och för in dem i landet.

Förra året anmäldes cirka 73000 narkotikabrott i Sverige. Det är en ökning med 7 procent jämfört med 2006. Det totala antalet beslag har också ökat.

Janne Westling vid Rikskriminalens underrättelsesektion berättar att statistiken återspeglar polisens nya strategi mot drogerna.

– Vi har utbildat fler poliser i hur man bland annat känner igen drogsymptom och vi är mer offensiva i vårt arbete. Förut hade vi en föreställning att en narkoman är en trasig människa med en spruta i armen, så är det inte. Drogmissbruk finns överallt, säger han.

Cannabis, amfetamin och kokain är de vanligaste drogerna i Sverige. Tillgången är stor och priserna har gått ner.

Kokainanvändningen har ökat bland unga och drogen har spridit sig från hippa innerstadskrogar till förorterna. Det är den så kallade tredje kokainvågen som sköljer över Europa och man talar om en kokainepidemi.

– Svenska tullen är en av de ledande inom EU på att slå ut knarknätverken. Varje år spränger vi mellan 15 och 20 sådana nätverk, en del av dem med internationell anknytning, berättar Lars Hansson som är tullens expert på droger.

Men tullen och polisen tar uppskattningsvis mindre än 10 procent av alla droger som kommer in i Sverige och Lars Hansson säger att myndigheterna måste jobba på bred front för att stoppa knarket.

– Det internationella samarbetet är mycket viktigt, men vi måste även jobba förebyggande. En annan viktig sak är att slå mot brottsorganisationernas ekonomi, säger han.

Negra Efendić

08-13 52 84

negra.efendic@svd.se

Fler artiklar