I flera år har Ericsson och Telenor använt sig av underleverantörer i Bangladesh som utnyttjar barn i produktionen och där anställda tvingas arbeta under livsfarliga förhållanden. Detta trots att båda företagens regler är tydliga: barnarbete är förbjudet och arbetsmiljön ska hålla hög standard.

Men i kväll avslöjar SVT:s Uppdrag Granskning att formuleringarna i dokument och på företagens hemsidor inte stämmer överens med verkligheten hos flera underleverantörer som tillverkar mobiltelefonmaster i Bangladesh.

Förhållandena är tvärtom usla. De anställda arbetar utan någon som helst skyddsutrustning, de klättrar utan säkerhetslinor 40 eller 50 meter upp i luften och de rostskyddar masterna i frätande syrabad och i galvaniseringskar med 460 grader flytande zink i, utan masker, skyddskläder eller hjälmar.

Dessutom förekommer barnarbete. I en by nära underleverantören Confidence Steels fabrik berättar flera barn att de jobbar på fabriken. Lönerna ligger på drygt åtta kronor om dagen, eller 70 öre i timmen.

– Vi är cirka 30 barn på fabriken, säger 15-årige Mohammed.

Bilal, 14 år, berättar att om barnen inte arbetar tillräckligt bra får de sänkt lön eller tvingas arbeta övertid utan extra betalning.

– Jag känner många under 14 år som arbetar på Confidence Steel, säger han.

I programmet avslöjas också hur företagen förorenar fält och vattendrag runt fabrikerna. Giftigt spillvatten från galvaniseringen släpps ut utan att renas. Saltsyra, metaller och kemikalier leds rätt ut i vattnet och sprids till bönders risfält.

Telenors dotterbolag Grameenphone har blivit en av de största mobiltelefonföretagen i Bangladesh. Telenors logotyp, den blå propellern, syns överallt i landet. Samtidigt står Ericsson bakom en majoritet av de mobiltelefonnät som finns i Bangladesh, enligt Uppdrag Granskning.

Och nu medger båda företagen att kontrollerna hos underleverantörerna brustit.

Ericsson har sagt upp avtalen med två av de tre underleverantörer som man haft kontrakt med i Bangladesh. Men samarbetet med Confidence Steel fortsätter.

– Det finns vissa saker som går att åtgärda direkt, som barnarbetet. Men sedan har vi tagit fram en gemensam plan på hur förhållandena ska förbättras på fabriken och en ny anläggning byggs just nu, säger Henry Sténson.

Det här har pågått i flera år – borde ni inte själva ha upptäckt det?

– Jag kan inte svara på varför vi inte har upptäckt det här själva. Så vitt jag vet har lokala representanter gjort kontrollerna och de krav vi ställer har inte avspeglats i genomförandet

Pål Kvalheim, informationschef på Telenor, förklarar missförhållandena med att deras lokala representanter brustit i kontrollerna.

– Vi har nog varit lite naiva. Kontrollerna har varit föranmälda och fabrikerna har kunnat förbereda sig. Och kanske har vi haft för mycket fokus på hur de anställa hos Grameenphone har det och missat underleverantörerna.

Telenor har nu sagt upp avtalet med en av underleverantörerna. Hos de andra använder man nu externa konsulter som ska se till att förhållandena lever upp till de krav som ställs.

– Tills det är gjort sitter det folk i fabrikerna varje dag från Grameenphone för att försäkra att förhållandena är bra.

Men varken Telenor eller Ericsson kan garantera att barnarbete inte förekommer hos underleverantörer i andra länder.

– Det är omöjligt att svara på. Det går inte att garantera att det inte är så, men vi har bestämt oss för att använda det här tillfället för att öka medvetenheten hos alla inköpare och gör en total genomgång de kommande månaderna, säger Henry Sténson.

– Det går inte att utesluta, och därför har vi nu ett koncernprojekt med en genomgång av alla leverantörer på alla marknader där Telenor finns. Först och främst tittar vi på utvecklingsländerna, som Pakistan och Ukraina, och sist på listan kommer Sverige, säger Pål Kvalheim till SvD.se.