Men resten ska bäras av starka offentliga finanser.

Förslaget om att ta bort förmögenhetsskatten från 2007 kommer i vårpropositionen om några veckor, skriver de fyra borgerliga partiledarna i en debattartikel i Dagens Nyheter.

De motiverar åtgärden med behovet av att öka tillgången på riskvilligt kapital så att ökade investeringar i företagande kan leda till fler arbetstillfällen. Dessutom anser de att skatten är godtycklig.

I artikeln påpekas att det vid sidan av Sverige bara är fyra av OECD:s 30 medlemsländer som har kvar en beskattning av förmögenhet. Sverige skulle missgynnas i konkurrensen genom att inte avskaffa förmögenhetsskatten, anser de.

- Nu har vi hittat en finansiering som gör att vi kan klara det här på ett bra sätt. Då har vi valt att gå fram, säger Borg.

Vi måste klara global konkurrens, enligt Borg.

- En del av det är att få pengarna att stanna i landet. Det har ju varit en mycket omfattande diskussion om att globaliseringen gör att kapitalet blir alltmer nationslöst och allt svårare att hålla inom länderna. När då land efter land har valt att avskaffa förmögenhetsskatten och vi till sist står som ett av de få länder som har den kvar, då får man ta den här typen av steg.

TT: Har inte du tidigare sagt att ni i stället skulle satsa på sänkningar av inkomstskatten?

- Vi kommer att klara av fler sänkningar av inkomstskatten och kommer att ta nästa steg den 1 januari 2008 om ekonomin tillåter det och vi kan säkra finansieringen.

Ungefär en tredjedel av den slopade skatten finansieras med att avdragsrätten för pensionssparande försämras. Resten av finansieringen står de goda offentliga finanserna för; alltså att det rinner in mycket pengar till statskassan nu.

- Det räcker med finansieringen via pensionssparavdragen. Vi uppnår ändå budgetmålen, säger Ingemar Hansson, statssekreterare på finansdepartementet, till TT.

- Det är de allmänt starka offentliga finanserna som möjliggör att vi inte behöver finansiera det fullt ut.

De ändrade avdragsmöjligheterna drabbar främst personer med höga inkomster, vilket enligt Ingemar Hansson totalt sett ger förslaget en "hyggligt fördelningspolitisk profil".

Enligt finansdepartementet sparar 1,65 miljoner av pensionsspararna mindre än 12 000 kronor om året.

- Många kvinnor penssionssparar, till exempel. Men de allra flesta av dem har inte råd att spara mer än 12 000 kronor om året. De berörs inte av förändringen, säger Ingemar Hansson.

- Det är bara den lilla minoritet som sparar mer än 12 000 kronor som får begränsad skattelättnad. Och det är företrädesvis folk med höga inkomster, säger Ingemar Hansson.

Även socialdemokraterna kan tänka sig att slopa förmögenhetsskatten men anser att det måste vara människor med god ekonomi som får betala för det.

- Nu gynnas de som har högst inkomster och jag tror att det kan leda till en skatterevolt, säger partiets näringspolitiske talesman Thomas Östros. Han håller med om att det finns problem med förmögenhetsskatten eftersom det finns alldeles för stora möjligheter att undkomma den om man planerar listigt.

- Men den bärs av de som tjänar bäst och man måste hitta en fördelningsmässigt acceptabel lösning, säger han.

Östros tror inte att det leder till något större flöde av pengar in i landet.

- De internationella erfarenheterna visar att man inte kan räkna med det, säger han.

Förmögenhetsskatten är i dag 1,5 procent på belopp över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och tre miljoner kronor för gifta eller sambor. Statens inkomst av förmögenhetsskatten uppgick 2005 till cirka 4,8 miljarder kronor.

Den slopade skatten ska delvis betalas med begränsat avdrag för privat pensionssparande, skriver de fyra partiledarna.

I dag kan den som tjänar upp till cirka 400 000 kronor per år dra av runt 20 000 kronor för inbetalda premier. Den som tjänar mer får dra av upp till fem procent av inkomsten, högst cirka 40 000 kronor. Nu vill den borgerliga regeringen maximera avdraget till 12 000 kronor per person och år.