Inget tyder på, enligt domstolen, att människor i allmänhet känner psykiskt obehag av att bo grannar med ormarna, skriver nyhetstjänsten Pointlex.

Det anser däremot kommunen som nekade mannen att ha ormarna i lägenheten eftersom "det är allmänt vedertaget att många människor i samhället känner rädsla för ormar". Och rädslan är dessutom befogad - det inte är osannolikt att ormarna rymmer från sina terrarier. Ormmannen har försvarat sig med att en rädsla utan saklig grund inte kan ses som en olägenhet.

Miljödomstolen finner att allt tyder på att mannen har god kunskap om ormar och att han kan hantera dem på ett bra sätt. Han har tagit del av alla djurskyddsföreskrifter som gäller och hans terrarier och lokaler är rymningssäkra, förutsatt att ytterdörren är stängd.

Utredningen ger heller inget stöd för att svensken i allmänhet känner obehag av att bo grannar med ormar. Och även om några gör det kan inte obehaget vid en medicinsk bedömning anses påverka hälsa och välbefinnande så mycket att det är olägenhet i miljöbalkens mening.