Mums med fisk. Ettåriga Arto från Tallinn har ingenting emot fisk och grönsaker, men så fick han också pröva tidigt, berättar hans mamma Julia Botvina. Morföräldrarna Oleg och Natalya Botvina kan intyga.
Är det stört omöjligt att få ditt barn att äta fisk eller grönsaker? Det behöver inte vara ditt fel. Förklaringen är ärftliga anlag som sedan urminnes tider har skyddat barn från att sätta tänderna i okänd och kanske farlig mat. Men idag när maten är säker har anlagen blivit ett hinder mot att få i sig näringsrik föda.
Forskare vid London university collage har gjort den hittills största studien för att klarlägga hur mycket av barnens kink med maten som är genetiskt betingat. Inte mindre än 5390 brittiska tvillingpar i åldern 8–11 år valdes ut och fick sina matvanor kartlagda. Av dessa par var 1913 enäggstvillingar och 3477 tvåäggstvillingar.
Slutsatsen som presenteras i ansedda American journal of clinical nutrition visar att hela 78 procent av kinket beror på generna medan 22 procent förklaras av miljö och inlärning. Bilden var samma för pojkar och flickor.
Men dessutom upptäckte forskarna att arvet hade olika betydelse för motviljan mot olika sorters mat. För synen på efterrätter spelade generna bara en liten roll: 20 procent. Men för proteinrik föda som fisk och bönor var förhållandet omvänt: där styrde generna till 78 procent. Och när det gäller frukt och grönsaker svarar arvsanlagen för 51 respektive 37 procent av oviljan mot att pröva nytt, rapporterar forskarna.
Eva-May Ohlander, nutritionist på Livsmedelsverket, tycker att resultaten bekräftar de erfarenheter man haft sedan tidigare.
–Det är viktigt att barnen lär sig att prova nya smaker. Men det kan ta tid, det sägs att man ska ge barnet samma smak 20 gånger för att det ska ha vant sig, säger Eva-May Ohlander.
Det har varit känt länge att allätande däggdjur som råttor och schimpanser är kinkiga med nya sorters mat. Fenomenet har till och med fått ett namn: neofobi. Och när psykologer mätt upp kinkigheten hos människor har de funnit att barn som hamnar högt på den speciella kinkighetsskalan i snitt får i sig 35 procent mindre frukt och grönt vid en vanlig måltid än de barn som ligger strax under genomsnittet.
Trots arvets oväntat stora roll är det möjligt att påverka barnens matvanor, menar de brittiska forskarna. Men räkna med att det krävs en del arbete.
–Det bästa är att börja ge små smakportioner redan till barn som är sex månader. I den åldern väljer inte barnet aktivt bort. Men med en envis 3-åring som bara äter makaroner och ketchup krävs det mer jobb för att föra in nya smaker, säger Eva-May Ohlander.
Hon betonar att neofobi inte ska förväxlas med olika individers känslighet för starka smaker, eller med kulturella skillnader som snarare har med inlärningen att göra.
–Vi tycker att det är konstigt att äta ormar och insekter medan folk i andra länder inte förstår att vi kan äta kräftor.
Mia Troberg-Elonq, dietist på Sveriges största matsajt Tasteline, har själv erfarenhet av hur barnen inte alltid vill äta upp de nyttigheter som serveras.
–Tvinga aldrig ett barn att äta upp maten. Föregå med gott exempel och ät nyttigt även om barnen strejkar. Så småningom blir de nyfikna, tipsar Mia Troberg-Elonq.
