Västmanlands tingsrätt har meddelat att den tyska kvinnan bedöms vara skyldig till de två mord som hon åtalats för. Därmed är ansvarsfrågan avklarad, nu återstår den delen av rättsprocessen som handlar om påföljden. Kvinnan ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Huddinge för att se om hon led av en psykisk störning vid tiden för gärningen och om hon fortfarande gör det.

Oavsett dom så finns en möjlighet för tyskan att begära en prövning om att få avtjäna sitt straff i Tyskland.

När den tyska kvinnan överlämnades till Sverige skedde det genom en så kallad arresterings­order. I den ordern kan det finnas inskrivet att den överlämnade ska återtas till hemlandet efter det att domen vunnit laga kraft. Enligt en källa till SvD finns inget förbehåll inskrivet i orden. Skulle det finnas så sker återtagandet per automatik.

Finns det inget återtagandeförbehåll i arresteringsordern kan den dömda själv ansöka om att få avtjäna sitt straff i hemlandet. Då måste både Sverige och Tyskland i det här fallet godkänna återtagandet. En förutsättning för att Sverige ska acceptera ett återtagande är att mottagarlandet har förklarat hur de egna reglerna ser ut, bland annat för det villkorliga frigivandet. Livstidsstraff kan vara extra känsligt.

–Vi tar ställning till om det blir för stor skillnad jämfört med de svenska reglerna. Om det skiljer sig för mycket kan det vara ett skäl att säga nej, säger Miriam Ingeson, ämnesexpert vid justitiedepartementet.

De experter som SvD har pratat med tror att det finns goda förutsättningar för att kvinnan får igenom sin ansökan eftersom straffskalan för mord i Tyskland motsvarar den i Sverige.

Även om landet vill göra en omvandling av straffet, något som alltid sker i Sverige när svenska medborgare återtas vid vårdfall, så ska de planerna presenteras innan de båda länderna kommer överens om ett återtagande. Miriam Ingeson tror inte att det finns någon risk för att Tyskland inte håller vad man lovar när det gäller hur straffet kommer att utformas.

–Det skulle vara politiskt omöjligt att bryta, säger hon.

Hans Klette, professor emeritus i straffrätt, tycker inte att det är konstigt om den tyska kvinnan skulle överlämnas till Tyskland.

–Tidigare fanns samma sak i nordisk straffverkställdhetslag, därför är det här en naturlig följd enligt EU-rätten, säger han.

Enligt Socialstyrelsen har de flesta europeiska länder en motsvarande rättspsykiatrisk vård för dömda brottslingar och det sker även samarbeten mellan länderna för att se att straffpåföljden efterlevs.

I Tyskland är straffet för mord livstids fängelse. Den livstidsdömde kan ansöka om benådning från förbundspresidenten, men det är ingen rättighet att få göra en sådan ansökan som det är i Sverige där Örebro tingsrätt avgör om ett straff ska tids­bestämmas.

Den tyska domstolen tar inte hänsyn till den åtalades psykiska tillstånd i rätten, förutsatt att personen förstår varför åtalet väckts.

Om den dömde lider av en psykisk störning så upptäcks det ofta först när fängelsestraffet påbörjats. Då görs en utredning av den personens psykiska hälsa.

Utredningen vid Rättsmedicinalverket kan ta uppemot fyra veckor, därefter meddelas dom i Västmanlands tingsrätt.