Eleven Mariam tar ett kort som läraren Annika Theorin håller fram. Tyst läser hon och sedan går hon fram och öppnar dörren till klassrummet, stänger den igen och går tillbaka. Sedan får de andra barnen gissa vad som står på lappen. Det är onsdagseftermiddag och treorna på Fruängens skola lär sig instruktioner.

Under de 13 år Annika Theorin har arbetat som lärare har tiden till att planera och jobba med själva undervisningen stadigt minskat. Hon ska hinna med nya uppgifter, som att skriva skriftliga omdömen, utan att någon annan uppgift tagits bort.

Arbetssituationen har fått henne att fundera på om hon vill fortsätta arbeta som lärare. Och Annika är långt ifrån ensam om sin upplevelse.

I en undersökning från Lärarnas Riksförbund svarar nio av tio lärare att de administrativa uppgifterna har ökat de senaste fem åren.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, säger att det beror på reformer som nationella prov och individuella utvecklingsplaner, som ställer krav på mer dokumentation.

– När staten försöker göra någonting följer inte kommunerna och friskolorna upp med resurser och tid, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund.

Nu efterlyser hon en bättre balans mellan antalet undervisningstimmar och tid till för- och efterarbete. En möjlighet skulle vara att förhandla om detta i avtalsrörelsen.

Agneta Jöhnk är avdelningschef på Sveriges kommuner och landsting (SKL), och även hon tycker att det är bekymmersamt med signalerna om ökad arbetsbörda för lärarna. Hon vill se över situationen, men att reglera det genom avtal är ingenting hon har funderat på.

Rapporten visar också att 16 procent av lärarna utsatts för hot, en ökning från 11 procent år 2003. Andelen som utsatts för våld har ökat från 3 till 7 procent under samma period. ”förfärande siffror”, säger Metta Fjelkner.

Agneta Jöhnk säger att SKL jobbar systematiskt med att minska hot och våld i skolan. Hon har inget svar på varför siffrorna ändå tyder på en ökning.