Att vården är ojämlik är knappast någon nyhet, men klyftorna har ökat och kan snarare förstärkas med dagens ekonomiska kris och ökande arbetslöshet. Det har alltid varit så att socialt och ekonomiskt utsatta får en sämre vård och att de drar sig ifrån att uppsöka sjukvården för att få hjälp. De väntar gärna in i det längsta och kommer därför in i ett sämre skick till akutmottagningen än om de gått till primärvården i ett tidigare skede.
Omvänt klarar sig de högavlönade och högutbildade betydligt bättre. De söker gärna för sina symptom och är välinformerade om vilka behandlingsmöjligheter som finns och de ställer krav. Resultatet visar sig i en bättre hälsa och en längre livslängd.
Men på fredagen presenterade SKL en så kallad kunskapsöversikt om hur ojämlik den svenska sjukvården är. Bakgrunden är den portalparagraf i hälso- och sjukvårdslagen från 1982 som talar om ”en vård på lika villkor för hela befolkningen”.
–Vi ser ganska många sprickor och luckor bakom fasaden och det är inte acceptabelt. Vi måste jobba mer med tillgängligheten och vi måste bli bättre på uppföljningar, säger Anders Andersson (KD), landstingsråd i Kalmar och ledamot i SKL:s styrelse.
Risken att dö i förtid i magsår, hjärtkärlsjukdom, astma, hypertoni och stroke är 2,5 gånger större om man är arbetslös än genomsnittet. Både arbetare och tjänstemän klarar sig dock bättre än snittet, visar forskningen.
–Det är en komplex fråga, exempelvis vet man att de som är sjuka oftare blir arbetslösa. Men vi vet också att arbetslöshet skapar sjukdom. Man blir inaktiv, känner inte att man gör någon nytta, drar på sig dåliga levnadsvanor, inte minst risk för sämre alkoholvanor. Det här måste vården bli bättre på att uppmärksamma när man träffar på en arbetslös, säger Måns Rosén, chef för SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Han tror annars inte att vården medvetet värderar patienterna, men kunskap och vanan att ställa krav gör att man får större och bättre vårdalternativ.
–Välbeställda kan helt enkelt prata sig till en bättre vård, säger Måns Rosén.
Tipsa andra
Foto: Bertil Ericson/Scanpix
Marianne Granath, sektionschef i SKL, presenterade på fredagen en rapport som visar att lågutbildade personer får sämre sjukvård.
Fakta
Överlevnad Vårdbehov
Överlevnad i bröstcancer
Andel kvinnor som fortfarande levde tio år efter diagnos:
Social status (hushåll) Överlevn %
Inkomstgrupp 1 (lägst) 34.9
Inkomstgrupp 2 55,5
Inkomstgrupp 3 68,6
Inkomstgrupp 4 (högst) 76,3
Källa: SKL
Avstått från läkarvård trots att det funnits behov:
Svenskfödda 9,9 procent
Utrikes födda 17,7
Högre tjänstemän 7,0
Lägre tjänstemän 9,4
Arbetare 13,6
Genomsnitt 10,8
Källa: SKL
Inrikes | Mest lästa
- Intensiv nätdebatt om köttklistret
- "DO sårar vårt rättsmedvetande"
- Bråk när Nationaldemokrater kom till Värmdö gymnasium
- Konsumenterna luras
- Sverige förstärker Afghanistantrupp
-
TV: Hård kritik mot köttklister -
Ville inte skaka hand
– får rätt i domstol - Hallå där Henrik Pontén...
- "I en framtid ser regeringen inget egenvärde i att äga SAS"
- Lars Ohly chattade med SvD.se:s läsare om Afghanistan

































