Efter de folkliga upproren i bland annat Tunisien, Libyen och Egypten presenterar regeringen nästa vecka en helt ny satsning på demokratibistånd. Som del av biståndsbudgeten avsätts 100 miljoner kronor till stöd för en demokratisering av länder i Mellanöstern och Nordafrika.
–Det handlar till exempel om att bygga upp nationella parlament och stödja statliga institu- tioner för att skapa mer demokratiska samhällen, säger biståndsminister Gunilla Carlsson (M).
Men regeringen använder också reformutrymmet för att öka stödet till enskilda nät- och demokratiaktivister. Nästa år satsas 305 miljoner kronor – en ökning med 90 miljoner kronor jämfört med i år. Det gör att stödet tre- faldigats sedan det infördes 2009.
– Vi har sett att efterfrågan har ökat väldigt mycket för den här typen av insatser, säger Carlsson.
Biståndet till demokrati- och nätaktivister har blivit allt vik- tigare för regeringen. Gunilla Carlsson kallar det för ett spjutspetsbistånd – ett bistånd som går till personer eller organisationer som kämpar mot odemokratiska regimer och diktaturer. Ett exempel som fått svenskt stöd är anonymiseringstjänsten Tor – som används av nätaktivister för att undgå att bli spårade eller blockerade på nätet.
Men, som SvD rapporterade i maj, har har Sverige flera gånger anklagats för att lägga sig i andra länders inre angelägenheter och mycket av stödet är hemligstämplat för att skydda enskilda individer. Det stoppar dock inte regeringen, uppger Gunilla Carlsson.
–Många av de här förtryckarländerna är med i FN, och då är de skyldiga att leva upp till de mänskliga rättigheterna. Det kan vi ta spjärn emot och säga att vi då har rätt att ge stöd till männi- skor som vill bidra till en förändring. Bistånd handlar inte bara om relationer mellan stater, utan också om individers rättigheter, säger hon.
Riv: SvD 27 maj.
Efterfrågan på stöd till demokratiaktivister på nätet har ökat, menar biståndsminister Gunilla Carlsson (M).
