När bussen rullar ut från Växjö på påskdagen berättar kvinnan att hon har dödat två män. Hon visar upp en blodig kökskniv för medpassagerarna och ber dem ringa polisen. En stund senare grips hon. I dag väcks åtal mot 34-åringen för dubbelmord.

–Jag anser att jag kan styrka att hon begått båda morden, säger kammaråklagare Anna-Karin von Schoultz, som inte vill gå in närmare på hur bevisningen ser ut.

Att en kvinna är misstänkt för dubbelmord är ytterst ovanligt. Sedan 1990 finns nio fall där kvinnor i Sverige dödat två eller flera personer, enligt kriminologen Mikael Rying vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Men just nu är tre svenskor misstänkta för att ha dödat två personer vardera. Förutom Växjömorden är en 33-årig kvinna i Värnamo misstänkt för att ha dödat sin mamma och ytterligare en kvinna, i Grängesberg är en 48-årig kvinna som står åtalad för mord tidigare dömd för dråp.

Flera mord med kvinnliga förövare har inträffat de senaste åren. När två barn brutalt slogs ihjäl i Arboga 2008 blev polisens utredare förvånade när misstankarna pekade mot Christine Schürrer som senare dömdes för morden.

–Det var ett sådant enormt övervåld så visst höjde man på ögonbrynen även som luttrad utredare. Alla har nog fördomar om vad män respektive kvinnor är kapabla till, säger inspektör Anders Pommer vid polisen i Västerås.

Åtta till tio kvinnor per år gör sig skyldiga till dödligt våld i Sverige. Det betyder att ungefär en av tio mördare är kvinna och den andelen har inte ökat.

Däremot ökar den totala andelen kvinnliga brottslingar. I mitten av 1970-talet var ungefär var tionde brottsmisstänkt en kvinna. I dag är det var femte.

Orsaken till ökningen finns det flera teorier om. Enligt Jerzy Sarnecki, professor i allmänkriminologi vid Stockholms universitet, är det kvinnors och mäns alltmer likartade livsstilar som gör att skillnaderna utjämnas.

–Men med tanke på den oändligt stora förändringen av kvinnors livsvillkor under de senaste 50 åren skulle man förvänta sig en större ökning av brottsligheten, säger han.

En förklaring till att det fortfarande främst är män som tar till våld är biologisk. Inverkan från könshormonet testosteron gör män mer aggressiva.

–Men jag tror att en viktigare förklaring är kvinnors traditionella socialisationsmönster. Kvinnorollen sitter såpass djupt, säger Jerzy Sarnecki.

Kvinnliga och manliga mördare skiljer sig också åt på en rad punkter. När en kvinna dödar är offret nästan alltid - i mer än åtta av tio fall – en familjemedlem. Det vanligaste är att en kvinna dödar en man som hon har eller har haft en relation till, förklarar Elisabeth Moen, fil lic och socionom vid Umeå universitet.

–Kvinnorna har ofta misshandlats av sin partner, konstaterar hon.

Den 34-åriga kvinna som nu åtalas i Växjö har varit svårt psykiskt sjuk. Om hon är skyldig hör det fallet snarare till en mer ovanlig kategori mord kopplade till psykossjukdomar än till de relationsmord som är typiska för kvinnliga förövare, förklarar Martin Grann, psykolog och utvecklingschef vid Kriminalvården.

Samtidigt har fler kvinnor än männen sökt vård före brottet.

–Hälften av kvinnorna har inom ett halvår före brottet signalerat att de inte mår bra. Men det kan ha att göra med att kvinnor är bättre än män på att söka vård, säger Jenny Yourstone Cederwall, forskare vid Kriminalvården och Centrum för våldsprevention vid Karolinska institutet.

Kvinnliga mördare har oftare än morddömda män växt upp i en miljö präglad av psykiska problem. Mer än fyra av tio kvinnor som mördat har minst en förälder som varit psykiskt sjuk. Motsvarande andel för männen är drygt en av tio, enligt Jenny Yourstone Cederwall.

Men slutsatsen att kvinnorna har en mer trasig bakgrund är omtvistad. Martin Grann menar att det finns en större benägenhet att se kvinnliga gärningsmän som offer.

–Morddömda män är inte heller direkt friska killar. Det kan vara en fråga om hur man mäter ohälsa. Män är till exempel mer utsatta för våldsbrott än kvinnor, säger han.

Jenny Yourstone Cederwalls avhandling visar att morddömda kvinnor oftare än män klassas som allvarligt psykiskt störda. Det är 1,5 gånger vanligare att kvinnliga mördare döms till rättspsykiatrisk vård.

Även här kan förutfattade meningar spela in. Jenny Yourstone Cederwall genomförde en studie där läkare, psykologer och kuratorer fick bedöma ett fiktivt mordfall. Hälften av deltagarna fick läsa en version där gärningsmannen hette Ingvar. I den andra versionen hette mördaren Ulla.

Förutom könet var mördarnas bakgrund exakt likadan – men Ulla bedömdes som mer sjuk än Ingvar.

–Det kan finnas en partiskhet i rättsprocessen som är relaterad till kön, säger Jenny Yourstone Cederwall.

Efter Knutbymordet 2004 dömdes pastorn Helge Fossmo till livstids fängelse för anstiftan till mord och mordförsök. Barnflickan Sara Svensson som sköt dömdes till rättspsykiatrisk vård. Kammaråklagare Elin Blank som ledde mordutredningen utesluter inte att Sara Svenssons framtoning kan ha påverkat bedömningen.

–Hon var liten och späd och många tyckte synd om henne.

Elin Blank anser att kvinnliga brottslingar generellt sett kommer lindrigare undan.

–Omedvetet behandlas kvinnor ofta mildare än män, säger hon.

Även i massmedierna tenderar kvinnliga mördare att framställas som offer snarare än som gärningsmän. Etnologen Kristina Lund som skrivit en magisteruppsats om mediebilden av livstidsdömda kvinnor menar att rapporteringen är färgad av en traditionell syn på manligt och kvinnligt.

–Kvinnor framställs som väldigt ofarliga trots att de har begått mord. Vi får veta att de är småbarnsmammor som handarbetar och bakar bullar, säger hon.

Men det finns även en parallell – om än mindre framträdande – bild där kvinnorna skildras som farliga och aggressiva.

–Det utmanar föreställningar om kvinnan som god och snäll och det upplevs som kittlande, säger Kristina Lund.