Med tio års mellanrum, 1996 och 2006, har Umeåforskaren Anders Bjerg Bäcklund noggrant undersökt sammanlagt 6 000 barn mellan sju och åtta år i Kiruna, Luleå och Piteå vad gäller förekomsten av allergi och astma.

Den glada nyhet han nu kan rapportera i sin doktorsavhandling är att den kraftiga ökningen av astma på 1990-talet tycks ha planat ut och stannat vid en förekomst av 6–7 procent i Sverige:

– Samma mönster har redovisats i ett antal andra studier till exempel från Tyskland och Italien, säger Anders Bjerg Bäcklund.

Han är dock först med att ha hittat tänkbara orsaker till fenomenet.

– Vi har kunnat se tydliga skillnader mellan 1996 och 2006 beträffande kända riskfaktorer för astma hos barn, säger han. Till exempel har rökningen halverats bland mammorna under denna tid, vilket innebär att barnen mera sällan utsätts för passiv rökning. Kikhostevaccineringen är en annan förklaring som medfört att barnen inte längre drabbas av svåra luftvägsinfektioner som kan skada luftrören och därmed ge upphov till astma.

Mögelsanering och bättre inomhusmiljöer kan vara andra insatser som skyddar mot astmauppkomst.

Hos barn och ungdomar beror drygt hälften av astmafallen på starka allergiska reaktioner av samma typ som vid allergier, alltså reaktioner till exempel mot pollen, pälsdjur och kvalster.

– Astma är den kanske mest fruktade konsekvensen av allergi, säger Anders Bjerg Bäcklund.

Det är därför uppmuntrande att astmaökningen bromsat upp trots att ”vanliga” allergier fortsätter att öka.

Också för vuxna som drabbas av astma finns kopplingen till allergi. 70–80 procent av unga vuxna astmatiker är allergiska.

Den aktuella avhandlingen ingår i ett stort astma- och allergiprojekt som kallas Olin och är placerat i Umeå universitet. Det omfattar totalt över 50000 personer i Norrbotten. När det gäller sju-, åttaåringarna planerar forskarna regelbundna återkommande undersökningar för att följa utvecklingen.