SvD har gjort så kallade ordmoln, en grafisk mätning, av de sex regeringsförklaringar som Fredrik Reinfeldt (M) lämnat i riksdagen sedan den borgerliga alliansen tog över hösten 2006. De visar vilka ord som statsministern använder mest och blir en illustration för vilket tema som dominerar.

Regeringsförklaringen är ett viktigt dokument. Här redovisas konkreta prioriteringar och vilken färdriktning politiken ska ha. Särskilt viktig är regeringsförklaringen för en flerpartiregering.

–Man måste ha klarat ut hur man ska hantera de frågor man är oense om och då måste nästan allt vara noga framförhandlat innan man kan läsa upp regeringsförklaringen i kammaren, säger Tommy Möller, professor i statskunskap vid Stockholms universitet.

En genomgång av de sex regeringsförklaringarna visar på några återkommande begrepp: arbetslinjen, utanförskapet, skatterna och ansvaret för Sverige.

–Att trumma in ordet ansvar i meningen regeringsduglighet har nog varit en av de viktigaste frågorna för moderaterna att ta över från socialdemokraterna. En skillnad från tiden med Carl Bildt som statsminister är nog också att man inte pratar om systemfrågor. I stället använder man ett mjukare språk och låter retoriken handla om människor, undersköterskor och lärare, säger Tommy Möller.

Brigitte Mral, retorikprofessor vid Örebro universitet, anser att ordmolnen är trubbiga verktyg, men att de ändå ger ett övergripande intryck av vad som tar plats i regeringsförklaringarna.

–Ord som har med välfärd och offentlig sektor att göra som omsorg, äldre, vård, unga och skola förekommer tydligen sällan i regeringsförklaringarna. Praktiskt taget helt saknas ett internationellt perspektiv. Likaså får man leta med lupp efter ord som anknyter till miljöfrågor, säger Brigitte Mral.

2006Den första regeringsförklaringen, var mest sakpolitisk av alla och spände över nästan alla politikområden. Den betonade förnyelse och möjligheter.

2007Talet var kort – och mer poetiskt. Sverige och människorna ska vakna upp till en ny dag. Reinfeldt hänvisar till att politiken ligger fast. Lars Ohly (V) ansåg att statsministern tryckt på paus-knappen i jämställdhetsarbetet och på delete när det gällde rättvisan.

2008Regeringsförklaringen krympte ytterligare. Förnyelsen är nedtonad och fokus ligger på arbete, sysselsättning och ekonomi. Trygghet och stöd är återkommande ord, men också att Sverige står sig starkt.

2009Mandatperioden sammanfattas och en valrörelse väntar. Svenska EU-ordförandeskapet präglar talet liksom den finansiella krisen. Det första stycket talar om oväder – ordet kris dyker upp, liksom utmaningar och insatser.

2010Alliansen har åter vunnit valet och fokus är på Sverige. Det är Sverige som reser sig ur krisen och det är Sverige som har EU:s starkaste offentliga finanser. Det är ansvar och samarbeten – och att regeringen kommer att eftersträva breda lösningar.

2011Talet är återigen väldigt kort och avskalat och temat är tid för ansvar. Laddade ord som kris och osäkerhet finns med men budskapet är att regeringen tar ansvar för Sverige.

S-ledaren Håkan Juholt minns hur arbetslinjen och kampen mot utanförskapet dominerade de första regeringsförklaringarna. Begrepp som nu försvunnit.

–På fem år ser vi resultatet där arbetslösheten är högre än 2006, särskilt bland ungdomarna. Sverige glider isär när det borde hållas ihop, men det tar Fredrik Reinfeldt inte upp i sina regeringsförklaringar, säger Håkan Juholt som saknade ödmjukhet, självkritik och empati i gårdagens regeringsförklaring.

Förre statsministern Göran Persson hann med elva regeringsförklaringar och med åren blev det en av hans verkligt stora politiska föreställningar. Fredrik Reinfeldt och hans talskrivare började knastertorrt 2006 men har med tiden också blivit alltmer målande i retoriken. I år var återigen det mindre lekfullt.