På Karolinska institutet får inga lärare veta vems prov de rättar. Läkarstudenten Claudia Espino Collin tycker att det är ett bra system. "Jag trodde att det var så på alla universitet", säger hon.
Foto: Robert Henriksson
Anonyma tentor är just nu en av de hetaste trenderna i högskole-Sverige. Istället för studenternas namn anges exempelvis en sifferkod på skrivningarna. Syftet är att ingen lärare, medvetet eller omedvetet, ska kunna särbehandla studenterna.
–Det är mer rättssäkert för studenterna och som lärare behöver jag inte bli misstänkt för att behandla någon orättvist, säger Harriet Axelsson, prorektor på Malmö högskola, som har beslutat att införa anonyma tentor.
En kartläggning som SvD har gjort visar att anonyma tentor redan är standard på tre av Sveriges 20 största högskolor: Karolinska institutet, Mittuniversitetet och Örebro universitet.
Till skillnad från på flera andra studieorter anonymiseras även inlämningsuppgifter vid Örebro universitet, som införde kodade tentor 2004.
–Vi har infört detta så långt det är möjligt. Vi vill undvika risken att den som rättar tentorna färgas av eventuella fördomar om etnisk bakgrund, kön eller sexuell läggning, säger Janerik Gidlund, rektor för Örebro universitet.
När Umeå universitet nyligen beslutade att införa anonyma tentor väckte det stor uppmärksamhet. SvD:s undersökning visar att fem av de största högskolorna har fattat beslut om att inom en snar framtid införa kodade tentor.
–Vi arbetar nu med en teknisk lösning. Gissningsvis kan anonyma tentor införas på hela universitetet i maj, säger Taisto Maaniidi, avdelningschef på Studentcentrum vid Linköpings universitet.
På de flesta håll är det studentkåren som har fört fram idén. Elin Rosenberg, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS, tycker att kodade tentor borde vara huvudregel på alla högskolor.
–Det är skönt att veta att det är svaren som bedöms och inte vem jag är som person, säger hon.
Ytterligare sex högskolor, bland annat universiteten i Stockholm, Göteborg och Uppsala, har anonyma tentor på en del av institutionerna. På flera av dessa lärosäten förs diskussioner om att införa kodade salstentor som standard.
Sammanlagt är det 14 av 20 stora högskolor som helt eller delvis har anonyma tentor eller kommer att införa det, visar SvD:s rundringning. Men det är inte alla som hakar på trenden. Sex högskolor har inte fattat något beslut i frågan.
–Vi har inte upplevt att det skulle vara något större problem att skriva namnen på tentorna, säger Inger Bergström på Luleå tekniska högskola.
Även på några av de högskolor som ännu inte har tagit ställning pågår förberedelser. Men på ett par lärosäten finns en rädsla för att metoden ska leda till att skrivningar blandas ihop och att studenter får fel betyg.
–Innan vi inför detta måste vi veta helt säkert att det inte finns risk för att tentor sammanblandas, säger Eva-Carolina Säfvelin, utredare vid Södertörns högskola.
Läkarstudenten Claudia Espino Collin står i labbet på KI i Solna och blandar blod med koksaltlösning för att undersöka vilken effekt det får på röda blodkroppar.
Hon tycker att det är bra att alla tentasvar här är anonyma och är förvånad över att det inte är så på alla universitet.
–På gymnasiet tänkte man sig alltid för innan man sa något som kunde irritera läraren. Här är det mer jämställt mellan lärare och studenter, säger hon.
Hennes kurskompis Sandra Mirkovic tror att det finns en risk för att vissa lärare skulle sätta lägre betyg på tjejer och studenter med utländsk bakgrund om de såg namnen.
Jonatan Lander och Anna Adling, som står intill och mäter hemoglobinvärdet i blod, har samma åsikt.
–Jag tycker att det är jättebra med anonyma tentor. Det är klart att lärarna blir påverkade av att de känner eleven, säger Anna Adling.
Men hon tror inte att anonyma prov eliminerar eventuella skillnader mellan hur män och kvinnor bedöms.
–Det syns på handstilen om det är en tjej eller kille som har skrivit.
För lärarna på läkarprogrammet innebär de anonyma tentorna inte så stor skillnad mot tidigare eftersom studentgrupperna är stora, förklarar Olof Rådmark, universitetslektor i medicinsk kemi.
–I princip är det rätt med anonyma tentor, men i praktiken har det alltid varit ganska anonymt eftersom vi inte lär känna studenterna så väl, säger han.
På en del högskolor finns en rädsla för att tentor ska förväxlas om de anonymiseras. Men Agneta Norberg, kurssekreterare på biomedicinprogrammet, anser att det med hjälp av exceltabeller är enkelt att hålla koll på vem som har skrivit vilket prov.
–Det har aldrig hänt här att tentor blandats ihop, säger hon.
KI:s ledning har bestämt sig för att behålla systemet.
–Ingen ska behöva misstänka att tentor rättas åt ena eller andra hållet, säger dekanus Jan-Olov Höög.
