Ännu mer Reinfeldt – den oklippta versionen

Vilka långsiktiga mål har du gemensamt med tidigare moderatledare?

– Då frågar du mig som statsminister i en alliansregering och det har inte varit särskilt vanligt för en moderat partiledare. Det är klart att se till att fler få jobb är en politik som går igen. Att arbete leder till egen försörjning, en frihetspolitik som ger människor möjlighet att få makt över sitt eget liv. Sedan om du frågar om moderaternas röda, eller blå tråd, så är det hela den här frihetsutgångspunkten som har handlat mycket om människors makt över sitt eget liv. Det är klart att jag försöker på olika sätt både när det gäller jobb och när det gäller valfrihet att jobba mycket med att människor ska kunna påverka sin egen situation.

Vilken vision presenterar du för din egen riksdagsgrupp när du ska få med den på en bensinskattehöjning?

– Jag beskriver för dem att alliansen och moderaterna har utvecklat en politik som sätter jobben främst. Vi måste få fram en finansiering av de förslag som ökar arbetsutbudet. Och vi måste ta hänsyn till att vi har ett ansträngt resursläge i ekonomin. Det vill säga KI (Konjunkturinstitutet) och andra (vi har också gjort den bedömningen) att även om ni tar fram arbetsutbudsstimulerande åtgärder så måste en stor del av det finansieras. Då måste finansieringen göras via utgiftsminskningar och till och med skattehöjningar så länge det inte förstör arbetsutbudet.

– Då har jag sagt att helheten blir den politik som ger jobb som är ansvarsfull, som håller ihop alliansen och som skapar resurser till välfärd. Samtidigt som detta också sker i ramen för ett sjunkande skattetryck och då kan jag försvara att en och annan åtgärd kanske inte i sig själv står på egna ben.

Så skattetrycket kan ibland vara en del av argumentationen?

– Ja, det kan det. Jag är övertygad om att det går att sänka skattetrycket men det ska göras på ett ansvarsfullt sätt. Nu sjunker det svenska skattetrycket ned mot 48 procent. Med stora överskott i de offentliga finanserna och med ett stort ansvarstagande för balansen i den budget vi lägger fram.

Hur långt ned kan det svenska skattetrycket sjunka? Ned mot den europeiska nivån har ni sagt.

– Det intressanta med det är att vi inte är alldeles långt ifrån det. Man brukar ange att det (den europeiska nivån) är runt 42 procent och är något stigande. Men jag brukar också påpeka att i Sverige beskattar vi också socialförsäkringar och det gör man oftast inte i de länder som vi jämför oss med. Då kan man räkna av tre och en halv procent för att jämföra. Då är vi nere på 44,5 mot 42,5..

Är Sverige det nu?

– Ja, det menar jag. Vi är utomordentligt nära att nå den här målformuleringen.

Vad händer när den är nådd?

– Jag tror ju att svenska folket kanske inte riktigt har tagit in att en hel del skatteförändringar har skett. Socialdemokraterna tog bort arvs- och gåvoskatten. Vi tar bort förmögenhetskatten. Vi sänker skatten på arbete. Jag tror att vi har kommit ned en bit. Och att det gör att vi har en mycket mer konkurrenskraftig ekonomi, inklusive hur det ser ut med skatterna.

– Sedan kan ju jag tycka att det är viktigt att komma ihåg att konkurrensbilden för Sverige är inte konstant. Den förändras. Vi har till exempel sett att den bolagsskatt som vi uppfattade som väldigt låg i Sverige har sänkts i väldigt många länder. Så det är inte statiskt.

Kan Sverige vara nere på ett europeiskt skattetryck i slutet av mandatperioden?

– Vi är i alla fall väldigt nära givet det jag sa att vi beskattar transfereringar. Och jag tror i grunden att det är en del av förklaringen till att vi har en så stark jobbtillväxt. Sverige är nu väldigt konkurrenskraftigt helt enkelt och det ger jobb.

Vill du fortsätta sänka skatten när Sverige är nere på en europeisk nivå?

– Jag styrs av mycket annat och det har jag också indikerat. Jobben måste komma. Det ska till ytterligare kvalitetssatsningar i den svenska välfärden. Jag upplever att det finns fortsatt brister. Dålig uppföljning av hur resultaten ser ut. Alldeles för lite känsla för dem som jobbar i välfärdssektorn att de får tid för sitt jobb. Att de får utöva sitt omhändertagande med den empati de skulle vilja. Så vi har en hel del kvar att göra. Det är för mig inget underordnat. Det kommer bortre delen av den här mandatperioden och förmodligen också en stor del av nästa mandatperiod att handla om.

– Men jag menar att gör man det ansvarsfullt och stegvis så går det att förena lägre skatteuttag med ökade välfärdsinsatser. Vi gjorde ett stort hack ned från 2006 till 2007 i skattetryck. Samtidigt kan du se på intäktssidan att intäkterna växer. Vi sänker alltså skatterna, samtidigt som vi får in mer i skatteintäkter och på arbete. Varför? Jo, därför att så vansinnigt många fler jobbar.

Det öppnar då för att ni kan sänka skatten ytterligare?

– Ytterligare något. Men som sagt det är inte den enda styråran i politiken. De här välfärdsambitionerna är viktiga. Det måste som sagt vara en jobbpolitik och som sagt vi är på väg neråt. Vi närmar oss de här nivåerna. Det är bara det att jag inte tror att så många har tagit in det. Vi är så vana vid att det är 50 plus någonting i skattetryck. Men som sagt vi är redan nere mot 48 något.

Tänker du parkera på den nivån?

– Det som gör att jag inte svarar rakt på frågan är att det alltså inte är min allt överordnade målformulering att styras av skattetrycksnivån. Jag bara konstaterar att det förs en ansvarsfull ekonomisk politik samtidigt som skattetrycket sjunker, samtidigt som jobben växer till.

Men säger du stopp och belägg till att sänka under den europeiska nivån?

– Nej, det ska jag i och för sig inte göra. Och jag tror att det finns mer att hämta med den profil vi har valt nämligen att sänka inkomstskatterna framför allt för dem som tjänar mindre.

Och kanske bolagsskatten?

– Möjligen. Men eftersom så väldigt mycket trots allt har förändrats när det gäller kapitalbeskattningen, arvs- och gåvoskatt, förmögenhetsskatt och liknande. Så det här att ha en profil som går väldigt mycket mot att sänka inkomstskatterna och då med tyngdpunkten på dem med lägre inkomster det tror jag är det bästa jobbstödet och dessutom är det fördelningsmässigt tilltalande.

Ni har ju en massa riktade skattesänkningar med bland annat nystartsjobb. Det är inte så att du på sikt tänker dig en generell sänkning av arbetsgivaravgiften?

– Vi valde i vårt utvecklingsarbete bort det av det enkla skälet att det är en mycket trubbig väg att skapa jobb. Problemet är att när man gör generella lättnader i arbetsgivaravgiften så är alla överens om att det i huvudsak går antingen till löneökningar eller till att förstärka resultatet hos ägarna. Det är ett mycket trubbigt instrument att skapa jobb även om det är populärt hos många företagare. Men det är naturligtvis för att de vill ha en förstärkning av sitt resultat. Vinster helt enkelt. Det är därför jag tycker att det är mer tilltalande att sänka inkomstskatterna. Det är ändå ett vägval vi har gjort.

Alliansen lyfte fram ett antal stora framtidsfrågor i en rapport våren 2006. Globaliseringen. Segregationen. Demografin. Klimatet. Jämställdheten. Hur ser du på de utmaningarna?

– Klimatet kommer att följa mig under åren som nu kommer. Dels därför att jag aktivt nu deltar för att få internationella överenskommelser på plats senast hösten 2009 under svenskt EU-ordförandeskap. Om vi inte når en överenskommelse hösten 2009 då måste det komma därefter. Och sedan ska det genomföras. Både nationellt och i sin bördefördelning med kostnadseffektiva resonemang över världen. Det kommer att under min aktiva tid vara en mycket viktigt fråga.

– Demografin är ju grunden för mycket av vår ekonomiska politik. Det vill säga Sverige är på väg in i en åldersförskjutning och vi måste svara upp mot det. Allt fler friska äldre som efterfrågar skattefinansierad välfärd kräver att fler arbetar i förvärvsaktiv ålder. Den betyder oerhört mycket.

Är den viktigaste åtgärden där att få ned statsskulden?

– Tar man ned den till mycket låg nivå, vi är ju på väg ned mot fantastiskt låga nivåer, så har man därmed ett säkerhetsavstånd när sedan den demografiska förskjutningen kommer. Och det är ju räknat fram till 2050, att vi ska kunna ta en ökad börda på de offentliga finanserna för att kunna matcha det faktum att allt fler blir äldre.

– Men nyckeln är jobbpolitiken. Om vi vet att vi lever allt längre i unga år innan vi går in på arbetsmarknaden, för att vi pluggar allt längre, och sedan har vi en längre tid sent i livet då vi i huvudsak är friska och sedan är vi dåliga. Men framför allt , då jobbar vi inte. Då kan vi inte ha 20 procent som står vid sidan av arbetsmarknaden. Väldigt många är ju på arbetsmarknaden. De grupper vi nu försöker få in har ofta svårare att komma in på arbetsmarknaden. Därför är det så viktigt att bland annat inte använda generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna utan riktade lättnader till grupper som har svårt att hävda sig i arbetslivet. Det är därför vi har nystartsjobb. Det är därför vi har instegsjobb. Det är därför vi riktar oss särskilt mot äldre och mot yngre. Det är för att matcha demografin. Sedan tycker vi att frihetsvärdena att stå på egna ben också är viktigt.

– Segregationen är tätt inbakad här. Förutom den här åldersförskjutningen som demografin uppvisar så är segregationen nästa stora problem. Nämligen att stora grupper som kommer till vårt land kommer inte in i svenskt samhällsliv. Då kommer man oftast inte heller in i boende. Man kommer inte in i självständiga liv.

– För mig är det mycket jobbpolitik och att betona den tolerans som har blivit väldigt levande för mig när det gäller Muhammedteckningarna. Stå upp för det öppna samhället och att vår vilja att leva sida vid sida i ömsesidig respekt som jag har uttryckt mig många gånger. Det är inte bara en jobbfråga. Det handlar också om att tro på den tolerans och öppenhet som har präglat Sverige. En blandning av att gilla olikheter, att gilla att alla människor inte är likadana och en jobbskapande politik som kan bryta segregationen.

Jämställdheten

– Jämställdheten har flera aspekter. Det är en jobbfråga. Kvinnor jobbar i mindre utsträckning än män. En viktig faktor för att få folk att jobba mer är att få kvinnor att jobba mer. Därför jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen. Därför väldigt mycket av detta att försöka få drivkrafter att gå upp till heltid, att jobba mer.

– Det andra när det gäller jämställdheten är att vi ser det fortsatt ojämställda hemmaansvaret. Vi vill på något sätt försöka rätta till människors livspussel, väl medvetna om att det är deras beslut. Därför just jämställdhetsbonus. Därför avdrag för hushållsnäratjänster. Därför drivkrafter för arbete. Det måste bli mer naturligt att både män och kvinnor förvärvsarbetar. Både män och kvinnor tar hemansvar. Både män och kvinnor har möjlighet att få avlastning och stöd att köpa in tjänster. Det är ett försök att skapa en helhet.

Finns det med att göra där?

– Det finns nog mer att göra. Men jag skulle vilja hävda att jämställdhetsbonusen inte ens är införd. Hushållsnäratjänster har precis börjat fungera. Men det handlar om olika sätt att nå fram till jämställdhet.

Globaliseringen

– Globaliseringen skapar nya förhållanden. Nationalstaterna är inte slutna, inte isolerade. Vi påverkar varandra. Vi har globala spelregler för företagande, för konkurrens.

Vad tänker regeringen konkret göra?

– Vi har ju vårt globaliseringsråd.

Hur många drag tänker du framåt?

– Ja, det är min uppgift att tänka drag framåt, att tänka strategiskt. Det gäller både utvecklingen av moderaterna, alliansen och Sverige. Jag ägnar mycket tid åt det. Det upplever jag som en del av mitt ansvar. Jag måste ha långsiktighet som ett perspektiv.